VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Krönika

Värdegrundsflufferi

Av Annika Borg

Ljudligare suck har jag aldrig hört än den som utstöttes av min vän som varit på två dagars värdegrundskurs. Vännen arbetar på Myndigheten och under två dagar, som min vän fick att låta som en evighet i Dantes nedersta kretsar, skulle medarbetarna skolas i sådant som integritet, respekt och – förstås – alla människors lika värde.

Powerpoints, gruppsamtal och inkännande frågor för att hamna rätt i värdegrundsmatrisen stod på programmet. När en deltagare hamnade rätt nickade kursledaren vänligt och då någon gled ut i kanterna av den utsnitslade värdegrundsbanan lade densamma huvudet på sned och sade: ”Berätta hur du tänker nu.” Det var rena DDR, vi vuxna människor skulle uppfostras, utbrast min vän uppbragt. Klunken jag hörde genom telefonhörlurarna i mina öron kom från en väl tilltagen whisky. Knob Creek, sa vännen, och tog en högljudd munfull till.

Till saken hör, och det är alls ingen liten sak, att Myndigheten vännen arbetar vid inte alls ägnar sig åt okomplicerade ting och småpotatis. Tvärtom är det så att det är relativt komplexa samhällsfenomen, metoder samt strukturer som avhandlas och bedöms. För att utföra sysslan krävs en ganska lång utbildning och under utdaningen till yrket ges rika tillfällen att tillägna sig kunskaper om såväl människans som samhällets natur. Det finns en hel del sådana yrken i vårt land och gemensamt för de vuxna människor som besitter tjänsterna är att de har skolats och tränats i att använda sitt förnuft, sitt samvete och sitt känsloliv för att göra kvalificerade bedömningar i samhällets tjänst. Med andra ord: De behöver inget värdegrundsfluff på ett papper eller en powerpoint.

Man kan undra vilka som egentligen efterfrågar alla dessa värdeord i olika dokument och policyprogram, ord som snarare tycks fungera som verktyg för korrigering av andra människor. Vem har behov av denna inflation i värdegrundsarbete? Som ett substitut för Gud fungerar det dåligt, kan jag säga.

I själva verket är det så att det uppfostrande värdegrundsfluff som tar människors och samhällets resurser och tid i anspråk bygger på en människosyn som tycks främmande för att människan redan har ett förnuft och ett samvete. Och en ande, om man är lagd åt det hållet. Uppfattningen tycks istället vara att denna mänskliga utrustning behöver påföras oss utifrån, som om vi vore några sorts tabula rasa, oskrivna blad, innan en värdegrundsexpert kom seglande in i våra liv och på våra arbetsplatser.

För kyrkofadern Augustinus var Bibelns skapelseberättelse en allegori för hur människans förnuft och filosofiska tänkande utvecklas. Från amöba till människa. Förnuftet konstituerar oss och är den mänskliga existensens ljus. Vi har det med oss från första stund, en gudagåva är oss given. Men oavsett om vi ser det som en gudagnista inom oss som utvecklas eller tänker oss det som ett frös ödesbestämda grodd och växt, så löper en bred mittfåra genom idéernas och teologins historia i vilken människan tillskrivs förnuft, samvete och ande. De är våra mänskliga instrument.

I totalitära regimer frånerkänns människan allt detta. Det är istället den ideologiska fostran som ska mejsla fram rätt slags människor. Vad som är rätt och fel kommer utifrån genom pålagor och ukaser. Människans egna tankar och moraliska verktyg är ointressanta, farliga och erkänns inte.

Värdegrundsivrarna behöver se sig för och skärskåda den egna människosynen. Ett synsätt som tar till sin utgångspunkt i att människans etiska kompass behöver hängas på henne, och inte finns som en personlig utrustning inuti, har visat sig kunna kantra rejält genom historien. Likaså har det nihilistiska synsätt som gör människan till alltings högsta måttstock resulterat i fasor vars namn vi känner alltför väl.

Det vore välgörande om vi pausade värdegrundsarbetet en smula och tog ett djupt andetag. Vuxna människor behöver inte uppfostras. Vi gör alla dagligen moraliska överväganden, alldeles av oss själva. Även barn gör det. Vi behöver inga mantran om alla människors lika värde, utan tilltro till vårt eget förnuft och samvete. Sedan kan det för många av oss vara uppbyggligt att tro att den mänskliga inre kompassen har en källa som är större än vårt hjärta, vår tanke och vårt förnuft. Men för den som finner en sådan tro avlägsen finns alltid regeringsformen.

Mest lästa just nu

1) Back to basics av Isak Skogstad

2) Moralfilosofi och marknad av PJ Anders Linder

3) Tänk på Tyskland av Erik Thyselius

4) Vi mot dem av Dan Korn

5) Det är bara på låtsas av Torbjörn Elensky

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Vänta på frälsning av Joel Halldorf

2) Det är bara på låtsas av Torbjörn Elensky

3) Back to basics av Isak Skogstad

4) Akademin visar vägen av Charlotta Levay

5) Det lyfter inte av Sanna Rayman

NR 8 2018

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...