VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Ledare

Det finns många språk att förlora

Av PJ Anders Linder

Vi håller medelfart på medelvägen, men bara som ett statistiskt medelvärde. I svensk politik tar man antingen årets hetaste modell och bränner iväg mot okända mål i 180 knutar eller så segar man sig fram på vägrenen i lägsta möjliga fart. Att hålla väl anpassad hastighet efter en stunds noggrann kartläsning? Sådant är för bilister.

Tag kravet på kunskaper i svenska för den som vill bli svensk medborgare. Denna självklarhet slog ned som en bomb när den lanserades av Folkpartiet inför 2002 års riksdagsval och nu, snart två decennier (!) senare, ska den bli verklighet. Medborgarskap ska förutsätta ”ett godkänt prov” i svenska, meddelas i såväl Jök som regeringsförklaring. Hur högt kommer ribban att ligga? Där har jag som luttrad betraktare mina farhågor, men det är för dagen en annan historia.

Istället väljer jag att se en liten ljuspunkt i detta senkomna men angelägna erkännande av det gemensamma språkets betydelse. Grundslaget måste ändå vara att de som vill komma ombord och ta ansvar för skutan har möjlighet att förstå och ta ställning till förslag och rentav ta aktiv del i diskussionen. Medborgare behöver kunna resonera med varandra.

Goda möjligheter till kommunikation innebär inte alltid att samtal blir av, men de är en förutsättning för dialog och ligger i både den enskildes och samhällets intresse. Lika välkommet som det är med språkkravet, lika ovälkommet är det därför med alla nyheter om svenskarnas svårigheter inte bara med främmande språk utan också sitt eget.

Från högskolan kommer bekymrade signaler om att många nya studenter även i humanistiska ämnen har svårt att uttrycka sig begripligt i skrift, vilket får en att undra hur det står till bland nybörjare i andra, mindre språkligt inriktade ämnen, för att inte tala om hur läget kan vara bland dem som inte söker sig till högskolan överhuvudtaget. Samtidigt varnar Lärarnas riksförbund för ”de moderna språkens kris”. Spel och populärkultur ger skjuts åt engelskan, i alla fall på viss praktisk nivå, men från övriga fronter duggar larmrapporterna tätt.

Redan på högstadiet väljer många elever bort språk utöver engelskan och på gymnasiet är det en ytterst liten andel som verkligen fördjupar sig. Man läser de kurser som ger meritvärde när man söker högskoleplats – men ogärna mer – och vad man får lära sig varierar väldeliga. En del kan. Men ”vissa som har godkänt gymnasiebetyg i franska har väldigt litet ordförråd […] De kan inte grundläggande ord och grammatik, som till exempel färgernas namn eller räkneord”, säger en universitetslektor till SvD (22/7 -17). Nyrekryteringen av språklärare kan inte på långa vägar matcha pensionsavgångarna.

Läget är särskilt bekymmersamt för tyskan. För 25 år sedan studerade 38 procent av niorna tyska; 2017 var andelen nere i ynka 18 procent. På gymnasiet smälter skaran samman som schwarzwaldtårta i solsken. En långt större andel av danska och norska gymnasister läser tyska. Det här blir ett allt större aber för Sverige. Tyskland är inte bara ett grannland utan vår största handelspartner och allting tyder på att Tysklands tyngd inom Europasamarbetet kommer att öka. Att svenskar är skapliga på engelska må ge en viss tröst, men engelskan står mycket starkare i Sverige än i Tyskland och vill man få förståelse på djupet för ett annat land är språket ett nödvändigt redskap.

Det hela rör sig också om mycket mer än uteblivna affärer. Det är inte bara storsamhället utan i högsta grad enskilda människor som går miste om något när språkvärlden begränsas. Språk är oupplösligt förbundet med kultur och att lära sig språk är att skaffa sig successivt allt större tillgång till nya kretsar av idéer och erfarenheter; det är att få en föreställning om andras minnen och sätt att se på tillvaron och öppnar för en kommunikation som kan gå djupare än den rent bokstavliga.

”Språk” i denna bemärkelse är överhuvudtaget något större än det vi brukar ha i åtanke. Det rör sig förstås om tyska, persiska, japanska och så vidare, men det gäller även vårt eget förflutna. Kan vi umgås någorlunda otvunget med vårt eget modersmål, som det talades och skrevs för 100 eller 200 år sedan? Förmår vi behålla kontakten med dem som kom före oss?

Språkförlust kan handla om orden, men det kan också gälla det som orden betecknar: föremål, gärningar och gestalter som tynar bort ur en gemensam referensram och blir obegripligheter för allt fler.

När många har kunskap om svensk historia kan man jämföra en chef med Gustav Vasa och frammana en bild inte främst av skägg och hosor utan av beslutsamhet, stränghet och bister formuleringskonst: med två ord målar man en hel karaktär.

När människor är bekanta med romartidens giganter kan man skapa muntert eller sammanbitet samförstånd med både landsmän och främlingar genom att nämna ett enda associationsrikt namn: Caesar, Cicero, Caligula.

Allra mest kraftfull i vår del av världen är förstås den bibliska historien. En Maria, en Judas, en David – från fattigkvarter i Brasilien till burgna förstäder i Berlin förstår man omedelbart vad det rör sig om. Repliker, rollfigurer och altartavlor blir begripliga. Tillsammans har man del i något med väldig räckvidd i rum och tid. Ja, ifall man nu har fått lära sig det. Har man däremot vuxit upp i en nuberusad värld där historiens kungar detroniserats, de stora romarna betraktas som hopplöst omoderna och den bibliska historien avfärdas som osund religiös propaganda blir man däremot utan detta gemensamma språk. Också.

Mest lästa just nu

1) Den nya klasspolitiken av Malcom Kyeyune

2) En kapitulation av Mats Bergstrand

3) Vänstern sviker när det gäller av Paulina Neuding

4) Ett nytt tonläge av Fredrik Erixon

5) Tecken i tiden? av Svante Nordin

NR 2 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...