VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

Ett yndigt land

Av Anders Olshov

Danmark blomstrar och ligger högt på lyckoindex. De goda tiderna ser ut att bestå.

Den danska ekonomin är i högform. Bruttonationalprodukten har växt med knappt 2 procent årligen sedan 2014, på gränsen vad den klarar utan att överhettas, och arbetslösheten förväntas i år sjunka från 4 till 3,5 procent – en bra bit under den svenska nivån på 6–6,5 procent. Bland personer med dansk härkomst råder i praktiken full sysselsättning.

Det har gett upphov till en oro för att Danmark är på väg mot en situation liknande 2007 med arbetskraftsbrist, lönestegringar och urgröpt konkurrenskraft. Närmare 10 procent av arbetskraften har idag utländskt medborgarskap. Inte minst östeuropéerna fyller en viktig funktion, i byggnadsindustrin, hemtjänsten och transportsektorn, men det räcker inte. Fler händer behövs. Den borgerliga regeringen, koalitionen Venstre, Liberal Alliance och Det Konservative Folkeparti, har därför presenterat ett nytt lagförslag för att göra det lättare att attrahera och anställa utländsk arbetskraft.

”Vi för en stram utlänningspolitik där vi har kontroll över vem som kommer hit. Men vi skall inte glömma att utländsk arbetskraft är en stor vinst för Danmark”, säger utlännings- och integrationsminister Inger Støjberg (Venstre). Arbetsgivarorganisationen Dansk Industri backar upp förslaget, men Socialdemokraterna och Dansk Folkeparti håller inte med. De var emot förslagen när de presenterades i höstas och vill i första hand använda den arbetskraftsreserv som finns i Danmark.

Även på andra punkter framstår ekonomin som stark: Betalningsbalansen visar ett imponerande överskott på 6 procent av BNP, priserna är stabila, statens finanser går med plus och den offentliga skulden uppgår till endast 33 procent av BNP, till och med lägre än i Sverige. Bostadsmarknaden har återhämtat sig efter fallet 2006–2009 och en ägarlägenhet i Köpenhamn kostar idag i genomsnitt 40 000 danska kronor kvadratmetern (cirka 56 000 svenska kronor), dubbelt så mycket som då priserna var som lägst för tio år sedan.

Den starka ekonomin illustreras av förtroendet för den danska kronan. Den skulle kunna ha varit en liten skvalpvaluta, men kronkursen har varit stabil mot först den tyska D-marken, därefter euron, sedan dåvarande statsministern Poul Schlüter (Konservative) gjorde fastkurspolitiken till huvudmål för sin ekonomiska politik 1982 samtidigt som Sverige fortsatte att devalvera. I början av 1980-talet kunde den danska kronan köpas för 70 svenska ören. Idag kostar den det dubbla.

Danskarna beskrivs ibland som Nordens araber då de som handelsfolk lärt sig köpslå i affärer och älskar att tjäna den sista kronan. Men det småborgerliga, något konservativa Danmark påminner långt mer om närliggande Nederländerna: agrart med stor livsmedelsindustri, bryggerikoncerner och shipping, platt, fullt av cyklister och befolkningstätt.

Det går att ta det ett steg till och jämföra med alplandet Schweiz, inte för att länderna är lika, men för att ge en kompletterande bild. Båda värnar stolt sin nationella valutas värde, har en stor andel familje- och stiftelseägda företag, har en betydande läkemedelsindustri och – som kuriosa – rödvita liknande flaggor. Därutöver toppar de eller är nära toppen på ett flertal internationella rankningslistor över ländernas ekonomier. Enligt Transparency International är tillexempel Danmark det minst korrupta landet i världen, Schweiz nummer 3. I Världsbankens ”ease of doing business index”, som mäter företagsklimatet i 190 länder, tar Danmark brons. Att livet dessutom är gott framgår av OECD:s Better Life Index som mäter allt från lycka till miljö, säkerhet, arbetsmarknad, socialt engagemang, boende, demokratiskt engagemang och balansen mellan arbete och fritid. Danmark är det näst bästa landet att bo i efter Norge. Schweiz är nummer 6. I World Economic Forums rankning över konkurrenskraft placeras Danmark på plats 10 av 138 länder, Schweiz som nummer 1. I Pisaundersökningen som mäter elevernas resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse hamnar Schweiz på plats 15 och Danmark på plats 17, före Sverige på plats 24.

Nordeas chefekonom Helge Pedersen anser att dansk ekonomi är inne i en solid framgångsfas och att den goda nyheten är att det ännu inte har givit upphov till några obalanser. Han förväntar att uppsvinget fortsätter 2019–2020 och att BNP växer med cirka 1,75 procent per år. Det är den inhemska ekonomin som drar, understödd av stigande sysselsättning, ökade reallöner och växande förmögenheter, bland annat som en följd av de låga räntorna. Men Danmark har också samlat på sig en stor nettoförmögenhet gentemot utlandet på 1 400 miljarder danska kronor som tickar avkastning och skapar köpkraft.

Nationalbankens styrränta ligger på –0,65 procent, lägre än i Sverige och i euroområdet. Den billiga finansieringen har satt fart på bostadspriserna som har stigit närmast oavbrutet sedan krisåret 2009. Liksom i Sverige finns en oro för att marknaden är högt värderad och att en nedgång kan komma om till exempel räntorna skulle börja stiga. Minnet av krisen 2006–2009, som medförde en djup fastighets- och bankkris, lever nämligen i färskt minne. Fastighetsbolagen Keops, som senare kom att bli Landic Properties, och Sjælsø gick i konkurs. Regionala banker som Roskilde Bank, Fionia Bank och Amagerbanken övertogs av det statligt inrättade holdingbolaget Finansiel Stabilitet när de var på väg att gå omkull. Totalt gick 15 banker i konkurs och fusionerades 36 fram till 2013.

Den låga räntan kan politikerna inte påverka. Den är en funktion av in- och utflöden på valutamarknaden i förhållande till växelkursen EUR/DKK och ECB:s styrränta. Men för att reducera riskerna för en ny fastighets- och bankkris skärptes 2016 reglerna för utlåning i tillväxtområden. 2018 begränsades lånemöjligheterna för högt skuldsatta hushåll 2018, och 2021 upphävs skattestoppet som fryste fastighetsskatterna på 2001 års nivå och som innebär att de har urholkats med inflationen. Fastighetsskatterna skall alltså höjas, vilket kan balansera stimulansen från de låga räntorna framöver.

Det ökade utbudet av nyproduktion bidrar också till att antalet bostäder till försäljning har ökat med 25 procent, den högsta ökningstakten sedan 2006–07. Sedan mitten av förra året har bostadsmarknaden kylts av och det finns tecken på att förväntningsbilden börjar ändras. Marknaden står och väger.

Danmark är ett land fullt med små- och mellanstora företag, men har också några jättar med särskild betydelse för ekonomin. Med ett marknadsvärde på 612 miljarder danska kronor (857 miljarder svenska kronor) är läkemedelsföretaget Novo Nordisk högst värderat bland alla nordiska företag. Det är specialiserat på insulin för behandling av diabetes, men har under senare år börjat sälja preparat för behandling av fetma vilket numera utgör 3 procent av försäljningen. Förutom inriktningen mot två av de största och snabbast växande välfärdssjukdomarna har det en portfölj för behandling av hemofili (blödarsjuka) och brist på tillväxthormoner och östrogen.

Novo Nordisk har 43 200 anställda, varav 17000 i och utanför Köpenhamn, avsevärt fler än Astra Zeneca någonsin haft i Sverige. Försäljningen uppgår till 112 miljarder danska kronor (157 miljarder svenska kronor) och vinsten till 47 miljarder danska kronor 2018. Företaget genomgick en fantastisk utveckling under förre vd:n Lars Rebien Sørensen då omsättningen femdubblades och vinsten elvadubblades mellan 2000 och 2015. När Lars Fruergaard Jørgensen tog över som vd i januari 2017 kom han till ett dukat bord, men det fanns också utmaningar såsom prispress på den viktiga USA-marknaden och höga förväntningar om att framgångssagan skulle fortsätta. Fruergaard Jørgensen har mött detta genom att slimma organisationen och skära bort 1 300 anställda ifjol, varav 370 forskare i Danmark.

Tillsammans med andra läkemedelsföretag som Lundbeck, Leo, Ferring och Alk-Abello bildar Novo Nordisk ett starkt kluster som gör Danmark till en av Europas ledande nationer inom läkemedelsindustrin. Läkemedelsexporten har stigit till 93 miljarder danska kronor, motsvarande 14 procent av den totala exporten och utgör Danmarks viktigaste näringsgren bredvid jordbruks- och livsmedelssektorn. Det kan jämföras med exportandelen i Sveriges på 5,7 procent, en andel som legat stabil under hela 2000-talet, även då Astra Zeneca var stort och magsårsmedlet Losec sålde som bäst.

Det brukar sägas att läkemedelsindustrin är sprungen ur agrobiotekniken. Det finns nära kopplingar till enzymproducenten Novozymes och bryggerijätten Carlsberg med sitt laboratorium för forskning i bryggnings- och fermenteringsprocesserna. Novozymes var en del av Novokoncernen fram till år 2000 då denna delades upp och företaget fick stå på egna ben. Idag har Novozymes ett marknadsvärde på 70 miljarder danska kronor, en försäljning på 14,4 miljarder danska kronor och 6 000 anställda. Carlsberg får beskrivas som en del av den danska folksjälen, men är också en av de stora bryggerikoncernerna i världen med 79 bryggerier, ett marknadsvärde på 93 miljarder danska kronor, 62 miljarder danska kronor i försäljning och 9 miljarder kronor i vinst. I Sverige har Pripps, Falcon och Ramlösa förvärvats.

Ett företag som blivit internationellt ökänt är Danske Bank, den största banken i Danmark med ett marknadsvärde på cirka 110 miljarder danska kronor. Banken är under utredning i flera länder efter den penningtvättsskandal som uppdagades på filialen i Estland förra året. Cirka 1 300 miljarder danska kronor uppskattas ha tvättats genom banken, till stor del ryska pengar. Vd:n Thomas Borgen, som själv tidigare varit chef med högsta ansvar för verksamheten i Estland, har tvingats att avgå och aktiekursen i grova drag halverats, detta trots en fortsatt hög vinst på 15 miljarder danska kronor 2018.

Den störste ägaren i Danske Bank med 20 procent av aktierna är A P Møller Holding Group som styrs av ägarfamiljen Mærsk Mc-Kinney Uggla med halvsvensken Robert Uggla som en av ägarna. Holdingbolaget äger även Maersk Tankers och 50 procent av containerrederiet A P Møller Maersk. Tidigare ägdes även livsmedelskedjan Dansk Supermarked och en stor oljeverksamhet, men dessa har sålts av. Containermarknaden har drabbats av en press på fraktpriserna sedan shippingföretagen beställde för mycket kapacitet under högkonjunkturen före 2008. Det har slagit mot A P Møller Maersks försäljning som väntas uppgå till 250 miljarder kronor det senaste året och utraderar vinsten. Företagets aktie har halverats i värde sedan toppen 2015. Sedan i somras är svenskan Carolina Dybeck Happe ny finanschef.

Ett annat globalt företag är vindkraftskoncernen Vestas med drygt 24 000 anställda. Det rider på omställningen mot fossilfri energi för att rädda klimatet och har sedan 2013 ökat omsättningen från 6,1 till 10,1 miljarder euro och vänt förlust till vinst på 683 miljoner euro. I huvudrollerna återfinns de två skåningarna vd Anders Runevad och styrelseordförande Bert Nordberg, vilka fått något så ovanligt för en svensk i Danmark som närmast hjältestatus för den vändning av företaget de utfört.

Det går inte att omskriva dansk ekonomi utan att också beröra jordbrukets betydelse. Det är på ett helt annat sätt än i Sverige närvarande i debatten, avsevärt mer kommersiellt och med högre status. Det är inte ovanligt att ämnet toppar nyhetsförmedlingen, även affärstidningen Børsens förstasida. Produktionen av svin räknas till 1,9 miljarder kilo och exporten av djur, kött och mejeriprodukter uppgår till motsvarande 80 miljarder svenska kronor, motsvarande den svenska läkemedelsexporten. Det slaktas eller exporteras för slakt nästan 32 miljoner svin per år. Det kan jämföras med att det bor 5,8 miljoner invånare i Danmark.

Det finns förstås flera företag som skulle kunna illustrera bredden i danskt näringsliv: Lego, DSV, Coloplast, Christian Hansen, G4S, ISS, Pandora, Rockwool, William Demant, Simcorp och alla arkitektbyråer.

Danmark är rikt, på samma nivå som Sverige, har ungefär samma skattetryck, samma storlek på den offentliga sektorn och samma syn på jämställdhet. Näringslivsstrukturen skiljer sig, men det rationella sättet att organisera samhället och humankapitalet förenar. Båda är öppna, frihandelsvänliga ekonomier. Det är till exempel ingen slump att Danmark och Sverige har kvinnliga EU-kommissionärer.

Mer anmärkningsvärt är att båda är två frihandelsvänliga liberaler från småpartierna Radikale Venstre i Danmark och Liberalerna i Sverige och att de lagt beslag på de ekonomiskt viktiga posterna som konkurrenskommissionär och handelskommissionär: Margrethe Vestager och Cecilia Malmström. Den senare för EU:s talan i handelssamtalen med USA, Kina och Japan. Den förra har utmanat USA:s internetjättar Google och Apple genom att kräva dem på straffavgifter i hundramiljardersklassen och utmanat Tyskland och Frankrike genom att nyligen stoppa tyska Siemens förvärv av franska Alstoms tågdivision. Hennes starka självständighet och vilja att slåss för EU-fördragets målsättningar i konkurrensfrågor gör henne populär bland frihandelsvänner i EU. The Economist föreslår henne som ny ordförande för hela kommissionen. Den franske presidenten Emmanuel Macron har tidigare talat sig varm för Vestager som ny ordförande, men sägs vara vred på att hon stoppat fusionen mellan Siemens och Alstom. Ett annat hinder som minskar hennes chanser är det förestående danska valet. Det är högst osäkert om nästa statsminister – Lars Løkke Rasmussen eller Mette Frederiksen – vill ha henne som Danmarks kommissionär när de har möjlighet att utse någon från sina egna led.

Danmarks ekonomiska tillväxt på cirka 1,75 procent per år under den rådande högkonjunkturen ligger över den potentiella BNP-tillväxten. Nationalbanken beräknar den till 1,3–1,4 procent, varav 1,1 procent utgör produktivitetstillväxt och resten ökning i strukturell sysselsättning. Det är inte mycket, men det nya normala för många länder i Europa och Japan. I det perspektivet ger Danmark vägledning om vad Sverige har att vänta när följderna av flyktingvågen ebbat ut och ekonomin normaliseras.

Anders Olshov är grundare av och chef för tankesmedjan Intelligence Watch.

Mest lästa just nu

1) Akademisk frihet på riktigt av PJ Anders Linder

2) Sårbar okunskap av Annika Borg

3) Beröringsskräcken är borta av Christian Abrahamsson

4) Tro inte på spöken av Håkan Lindgren

5) En ocean av nonsens av Margareta Melén

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Kallt krig, het fred av Bo Eriksson

2) Landskap och ledarskap av Sara Norrevik

3) Menar du så här? av Bengt Ohlsson

4) Tillbaka till öknen av Anders Sundell

5) Det finns många språk att förlora av PJ Anders Linder

NR 2 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...