VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Tema

Låt oss lära av Danmark

Av Magnus Ranstorp

Danska insatser mot våldsbejakande extremism ligger långt före Sveriges. Myndigheterna samordnar sina insatser både bredare och djupare.

I kölvattnet av den globala proteststorm som följde Jyllands-Postens publiceringar av Muhammedkarikatyrerna under hösten 2005 blev det tydligt att al-Qaida högprioriterade Danmark som terrormåltavla. Det ena terrorförsöket avlöste det andra. Den danska säkerhetstjänsten PET arbetade inte bara för högtryck utan på alla fronter. En dansk PET-agent berättade för mig att hans brittiska motsvarighet i säkerhetstjänsten brukade skämta om att terrorhotet mot Danmark var högre än mot Storbritannien och verkade som en ”åskledare”. Inne på Politikens Hus på Rådhuspladsen, som hyser både Politiken och Jyllands-Posten, hängde Politikens journalister upp en skylt på arabiska på sin entrédörr: ”Det är inte oss ni letar efter, Jyllands-Posten är en trappa upp!” Allt skämt förbyttes snart till dödligt allvar.

Hösten 2006 greps tre män i Vollsmoseområdet i Odense som planerat sprängdåd mot Jyllands-Posten, Folketinget, Rådhuspladsen i Köpenhamn samt Hovedbanegård. Året därpå 2007 i den så kallade ”Glasvej-sagen” planerade två män ett sprängattentat i centrala Köpenhamn. En av dessa, Hammad Khürshid, hade tillbringat tid i al-Qaidas träningsläger i Waziristan, Pakistan.

Återpubliceringen av Muhammedkarikatyrerna av 12 danska tidningar i februari 2008 bidrog till en ännu skarpare terrorhotbild. Jihadister prioriterade sitt fokus på Danmark.

David Headley, en amerikansk-pakistansk terrorist som tidigare gjort rekognosering och målval inför den indiska Mumbai-attacken 2008, omdirigerades efter dådet och planerade ett nytt Mumbailiknande attentat mot Jyllands-Posten och vaktparaden i Köpenhamn 2009/2010. Innan Headley greps i USA hade han rest till Köpenhamn och även sökt efter terrorutförare i Stockholm och i Storbritannien. Hans kontaktperson i Stockholm var ”Abu Omar” som SVT:s Uppdrag granskning gjorde dokumentär om 2016.

Men det var under år 2010 som antalet avvärjda terrorplaner i Danmark plötsligt ökade i antal. I september på väg mot Jyllands-Posten sprängde en tjetjensk terrorist baserad i Belgien sin hemmagjorda bomb av misstag på Hotel Jørgensen i Köpenhamn. I slutet av december 2010 reste fyra svenskar från Stockholm för att utföra ett Mumbailiknande attentat mot Jyllands-Posten. Tidningen skulle stormas och de fyra döda så många som möjligt med automatvapen, pistol och knivar. En av dem hade varit på träningsläger hos al-Qaida i Miran Shah i Pakistan och attacken sanktionerades av högsta ledarskapet inom al-Qaida. De fyra svenska terroristerna hade också finansierats av ”Abu Omar” i Stockholm.

Några dagar efter det att dansk polis häktade de fyra svenska terroristerna i Köpenhamn i december 2010 skedde ett terrorangrepp mot karikatyrtecknaren Kurt Westergaards hus i Viby utanför Aarhus. En somalisk yxman bröt sig in i huset och Westergaard lyckades med nöd och näppe låsa in sig i sitt skyddsrum. Tidigare hade två män gripits för mordförsök mot Westergaard under 2008.

Sammantaget skapade krisen kring Muhammedkarikatyrerna och frekvensen av avvärjda terrorattacker en överhängande känsla av brådska att utveckla förebyggande åtgärder mot våldsbejakande extremism. Den danska säkerhetstjänsten PET, som har ett bredare mandat att stärka sammanhållningen inom Danmark, blev sammankallande kraft under 2009 och organiserade ett möte för att utveckla en national strategi mot våldsbejakande extremism. Sedan 2007 har PET utvecklat ett förebyggande center som bedriver utåtriktad verksamhet och dialog med civilsamhällsaktörer, kunskap för praktiker samt exitprogram för dem som vill lämna extremistmiljöer. Men PET är inte ensamma i arbetet.

En viktig grundbult i det förbyggande arbetet mot våldsbejakande extremism är SSP-samverkan (samverkan mellan socialtjänst, skola och polis) som utvecklats lokalt sedan 1975 samt ett omfattande batteri av kriminalpreventiva åtgärder över tre nivåer: generella förebyggande åtgärder, specifika gruppinsatser och individorienterade åtgärder.

Det danska SSP samarbetet är mycket bredare och djupare än i Sverige. I Danmark omfattar det koordinering mellan polis, barn och ungdomsförvaltning, arbets- och integrationsförvaltning samt kriminalvården som försöker samordna förebyggande insatser mot kriminalitet av barn och unga samt insatser mot kriminella i åldrarna 18–25 år (SSP+). En avgörande faktor för effektiv samordning mellan dessa myndigheter är sekretessregler enligt straffrättens paragraf 15 som möjliggör utbyte av information om individer vid misstanke om brottslighet. Det möjliggör en 360 graders risk- och resursbedömning av enskilda individer. Som en lokalsamordnare beskrev för mig: ”När vi inriktar oss på en individ kommer alla samverkande myndigheter med olika pusselbitar som fogas ihop till en helhetsbild.”

Aarhusmodellen har blivit känd långt utanför Danmarks gränser. En telefon som bemannas av polis tar emot anmälningar dygnet runt om radikaliserade individer för att bedöma initialt om det är akutläge. Screeningprocesserna är omfattande innan ärendet bollas vidare. Om det inte är akut skickas det vidare till ett så kallat kommunalt infohus för informationsinhämtning av olika myndigheter och samråd. Var fjortonde dag möts myndigheterna och gör en en risk- och hotbedömning av individen. Man identifierar även eventuella skyddsfaktorer. Därefter inleds skräddarsydda insatser som inbegriper en kombination av matchade mentorer, livspsykologisessioner (som får individen att se olika vägar ut ur sin nuvarande situation), familjecoachning och anhörigstöd.

När Syrienkonflikten bröt ut reste individer för att ansluta sig till jihadistgrupper som blev förstadiet till Islamiska staten. Redan 2013 hade 27 ungdomar rest från Aarhus, varav 22 med kopplingar till ökända salafistiska Grimhøjmoskén. Denna moské huserade extremistiska åsikter och hyllade Islamiska staten när den bildades. Efter att Aarhus polis tog direkt kontakt med moskéns styrelse och klargjorde juridiska konsekvenser för någon som främjade terrorresor påbörjades ett ”frivilligt samarbete” och antalet som reste upphörde i praktiken. En av anledningarna till att resorna upphörde var också riktade sociala insatser mot ungdomarna i moskén.

Situationen i Köpenhamn är mer omfattande och komplicerad där huvuddelen kommer från de totalt 150 individer som rest till Islamiska staten. Utöver extremistiska Hizb-ut-Tahrir, som har sitt skandinaviska högkvarter i den danska huvudstaden, finns Kaldet til Islam som består av knappt hundra sympatisörer som hyllar en renlärig islamisk stat baserad på sharialagstiftning. Många av Kaldet til Islams medlemmar reste ner till Syrien. Samtidigt pressade extremisterna familjerna till dem som rest ner på pengar för att stödja Islamiska staten. Mycket av rekryteringen till IS och andra jihadistgrupperingar har skett kring detta extremistiska nav. Kaldet til Islam decimerades då många reste ner till Syrien och IS.

Danmark har länge talat om växelverkan mellan extremister och kriminella grupperingar. Denna ”crossover” effekt blev tydlig med Köpenhamnsterroristen Omar El-Hussein som hade lämnat det kriminella nätverket Brothers och avtjänade en fängelsedom för ett brutalt knivöverfall på en okänd person på ett tåg. Omar radikaliserades i fängelset, frisläpptes men satte omedelbart igång med att planera ett terrordåd. På kort tid fick han tag i ett m/95 automatvapen från kriminella kretsar.

Den 14 februari 2015 färdades Omar El-Hussein till Kulturhuset Krudttønden där Lars Vilks skulle tala. Han avlossade 28 skott med sitt automatvapen och dödade filmproducenten och fotografen Finn Nørgaard. Vilks livvakt öppnade moteld vilket tvingade Omar att fly genom att tvinga till sig en VW Polo i närheten med sitt vapen. Färden gick till Mjølnerparken, ett av de så kallade gettoområdena i centrala Köpenhamn.

Omar som bytt om och gjort sig av med automatvapnet begav sig till ett internetkafé i närheten där han uppdaterade sin jihadhyllande hemsida och sökte på nästa måltavla: judiska synagogan på Krystalgade ett stenkast från Nørreport station. En klappjakt med stora polisresurser pågick i centrala Köpenhamn efter en gärningsman.

Kl 00.50 sköt Omar en av synagogans säkerhetsvakter i huvudet och skottskadade två poliser innan han försvann. Omar påträffades av polispatrull kl 04.50 och sköts ihjäl efter en skottväxling.

Terrorattackerna i Köpenhamn intensifierade arbetet med att förebygga våldsbejakande extremism. Två veckor före attacken hade jag hållit mitt första möte som utnämnd ordförande av Köpenhamns stads antiradikaliseringsplan som inkluderade polischefen, en representant från säkerhetstjänsten PET, alla förvaltningschefer inom kommunen, kriminalvården och utvalda experter. Det nästa halvåret arbetade vi effektivt fram en slutlig handlingsplan som presenterade 15 övergripande åtgärder och som politiker finansierade med över 23 miljoner danska kronor över en fyraårig mandatperiod. Som en del av arbetet stärktes även samarbetet med civilsamhället.

Arbetet som bedrivs i Köpenhamn stad koordineras genom VINK (Viden, Inklusion København) som är kommunens kunskaps- och rådgivningscenter som arbetar med integration och konkreta extremistärenden. Under perioden 2014–2016 mottog VINK 48 allvarliga individärenden. I ett tvärsektoriellt samarbete har VINK som målsättning med sina mentorer (som kopplas in på radikaliserade individer som försöker lämna extremistmiljöer) att de i 70 procent av fallen ska lyckas få in individerna i arbete eller utbildning inom ett år. Lika stor procentandel ska vara bortkopplade från extremism efter ett halvår.

Arbetet med IS-återvändare bedrivs också offensivt. Två polismän i uniform och en VINK- medarbetare gör oannonserade hembesök hos IS-återvändare och deras familj där de genomför en riskbedömning på återvändaren och dennes familjeförhållanden. Detta skapar också en öppning till dialog och skräddarsydda insatser. Ingen får släppas igenom utan myndighetskontakt och riktade förebyggande insatser.

Danmark har också en stark terrorlagstiftning där man åtalar IS-återvändare. Ett dussintal har åtalats och dömts till fängelse och när vissa har dubbelt medborgarskap har de förlorat sitt danska medborgarskap. Ett annat uppmärksammat fall är den salafistiska hatpredikanten Said Mansour, en radikaliseringsmagnet som tidigare dömts för olika terrorbrott. I januari 2019 utvisades han till Marocko efter att hans fall drivits ända till Högsta domstolen.

I jämförelse med Sverige tar Danmark växelverkan mellan brottsbekämpande och förebyggande insatser mot våldsbejakande extremism på allvar. Lösningsfokuserat samarbete mellan myndigheter och verkstad längst ute i kapillärerna där extremisterna finns är avgörande för varför Danmark inte har drabbats hårdare av terror. Svenska myndigheter har mycket att lära av danskarnas arbetsmetoder.

Magnus Ranstorp är forskningsledare för Centrum för assymetriska hot och terrorismstudier vid Försvarshögskolan.

Mest lästa just nu

1) Gör om systemet av Tommy Möller

2) En fråga om kultur av Lennart Berntson

3) Låt oss lära av Danmark av Magnus Ranstorp

4) Liberalism och gemenskap av Svend Dahl

5) När politiken styr konsten av Anne Schumacher

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Det finns många språk att förlora av PJ Anders Linder

2) Gör om systemet av Tommy Möller

3) Min långa lärotid av Per Wästberg

4) Liberalism och gemenskap av Svend Dahl

5) En fråga om kultur av Lennart Berntson

NR 2 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...