VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Samhälle

I allians mot förtrycket

Av Jojje Olsson

I både Hongkong och Taiwan vill politiker och aktivister minska Kinas inflytande. Deras inflytande har stärkts och nu har de börjat samarbeta.

Jag hoppas att dagens Taiwan kan tjäna som modell för morgondagens Hongkong. Så sade Taiwans president Tsai Ing-wen nyligen, med anledning av de protester som sedan början av juni skakat om den stad som tidigare varit den säkraste och politiskt mest fria i hela Sydöstasien.

”Taiwans folk delar era värderingar och er kamp”, meddelade hennes utrikesminister Joseph Wu vidare demonstranterna i Hongkong via Twitter. Han framhöll att de båda platsernas öden och vägval är sammanlänkade, då såväl Taiwan som Hongkong lever under den kinesiska kommunistregimens skugga: ”Tillsammans ska vi segra”, lovade Wu.

Tumultet i Hongkong inleddes på grund av ett utlämningsavtal med Kina. Avtalet innebär att personer som vistas i staden och är misstänkta för brott mot någon av Kinas alla svepande lagar, riskerar gripas och överlämnas till det kinesiska rättsväsendet. Ett slags sista spik i kistan för Hongkongs juridiska självständighet, enligt avtalets motståndare.

Då lokala myndigheter dessutom utan sedvanlig transparens försökte rusa avtalet genom en parlamentarisk bakdörr, så vaknade Honkongs slumrande civilsamhälle återigen till liv. Omkring två miljoner av stadens invånare demonstrerade den 16 juni mot lagförslaget, som därefter har skjutits upp på obestämd tid.

Protesterna ändrade sedan form från att blott gälla själva avtalet till en allmän missnöjesyttring mot såväl lokala myndigheter som ökat kinesiskt inflytande. I samband med överlämnandet från Storbritannien till Kina 1997 utlovades Hongkong självstyre i 50 år framöver med allmän rösträtt som slutmål. På senare år har Kina inte bara brutit mot innehållet i Sino-British Joint Declaration, utan också avfärdat hela avtalet som ett ”historiskt dokument” vilket inte längre är giltigt.

Medan resten av världen ligger lågt inför Kinas överträdelser i Hongkong har Taiwan – som löper störst risk för en kinesisk militär attack – allra tydligast sagt ifrån. Detta är ingen slump. Under de senaste åren har nämligen en sorts allians mellan politiker och aktivister i Hongkong och Taiwan formats för att minska Kinas inflytande i respektive område.

Stöddemonstrationer för Hongkong har hållits från Nya Zeeland till Kanada. Men ingenstans har de varit större än på Taiwan. Under sju dagar i rad i början av juni turades olika grupperingar inom civilsamhället – inklusive kyrkor och talespersoner från regeringspartiet – om att anordna protester i Taipei, till stöd för aktivisterna i Hongkong och till motstånd mot utlämningsavtalet.

Den avslutande dagen dök 10 000 demonstranter upp. ”Ingen utlämning till Kina!”, ”Stöd Hongkong!” och ”Skydda Taiwan!” rungade slagorden utanför Taiwans parlament. Dagen därpå utfärdade Taiwans lagstiftande församling ett uttalande till stöd för demonstranterna i Hongkong och uppmanade stadens myndigheter att dra tillbaka lagen om utlämning.

Senare i juni trotsade upp till 100 000 taiwaneser hällregnet i Taipei för att protestera mot Kinas kontroll över lokala medier. Många medier har avstått från att rapportera om utvecklingen i Hongkong, något som framhölls som bevis för Pekings inflytande.

på årsdagen av Hongkongs överlämning till Kina den 1 juli 1997 bytte de dittills mestadels lugna och fredliga protesterna skepnad. Efter sammanstötningar med polis under en lång och fuktig morgon stormade ett par hundra aktivister just före skymningen Hongkongs parlament. Snart påbörjades en våg av massarresteringar i den tropiska hettan sedan polis noggrant samlat fingeravtryck och annan biometrisk data.

I förebyggande syfte flydde därför cirka 60 aktivister från Hongkong till Taiwan. Av fruktan för politiska rättegångar i ett rättssystem som gradvis hamnat under kinesisk kontroll avsåg aktivisterna söka politisk asyl eller på andra vis uppehålla sig i Taiwan.

Taiwans civilsamhälle försåg aktivisterna med boende, samtidigt som landets myndigheter lovade att bistå aktivisterna med ”nödvändig hjälp”. President Tsai Ing-wen, som befann sig på statsbesök i Saint Lucia, kommenterade omgående att situationen ska hanteras utifrån humanitära principer.

Siffror från taiwanesiska myndigheter gav i mitten av augusti vid handen att 681 personer från Hongkong ansökt om att bosätta sig i Taiwan sedan protesterna började i juni, vilket var 55, 49 procent fler än samma period året innan. 636 av ansökningarna hade godkänts.

Taiwan är redan något av en tillflyktsort för kinesiska dissidenter av olika slag. Förutom överlevare från massakern vid Himmelska fridens torg, flydde den svenska förläggaren Gui Minhais före detta kollega Lam Wing-kee från Hongkong till Taiwan tidigare i år. Lam menar att risken för ett utlämningsavtal med Kina gör det farligt för honom att stanna i Hongkong.

Banden mellan Hongkong och Taiwan skapar nervositet bland ledarna i Peking, som gör sitt bästa för att hindra en påbyggnad av denna axel. Flera taiwanesiska politiker och aktivister har svartlistats från att besöka Hongkong. Och när aktivister från Hongkong reser till Taiwan riskerar de numera att attackeras fysiskt.

När Joshua Wong – förgrundsfigur för protesterna i Hongkong 2014 – besökte Taiwan med tre parlamentariker i början av 2017, möttes de av ett hundratal fientliga demonstranter på Taipeis flygplats. Många var medlemmar i pro-kinesiska organisationer och iklädda svarta ansiktsmasker. En av dem som greps i färd med att attackera besökarna var son till ”White Wolf”; en av Taiwan mest ökända maffiabossar som numera leder Chinese Unification Promotion Party.

Att myndigheter hyr in lokala gangstergäng för att utföra grovjobb är en klassisk metod i Kina som nu alltså har spridit sig till Taiwan och Hongkong. Den 21 juli, under den hittills mest våldsamma dagen sedan protesterna i Hongkong inleddes, gick över 100 vitklädda män till urskillningslös attack mot misstänkta demonstranter i förorten Yuen Long.

Minst 45 personer hamnade på sjukhus efter att männen, som hade kopplingar till Hongkongs triader, med påkar och järnrör gick bärsärkagång vid områdets tunnelbanestation. Sedan dess har triader och andra grupperingar med band till Kina flera gånger attackerat demonstranter, ofta utan påföljder från polis.

Efter att Tsai Ing-wen blev president 2016 har dialogen mellan Taiwan och Kina rasat samman. Detta för att hennes parti Democratic Progressive Party (DPP) inte erkänner ”1992 års konsensus”, ett avtal som förenklat innebär att de båda länderna tillhör en och samma nation.

På det stora hela har DPP arbetat för att göra Taiwan ekonomiskt och därmed även politiskt mindre beroende av Kina genom att utöka samarbetet med andra länder, särskilt i Sydöstasien. Oppositionspartiet Kuomintang (KMT) ägnade däremot åtta år vid makten åt att stärka banden med Kina på samtliga plan.

Det är således inte konstigt att Peking har en favorit i presidentvalet här i Taiwan i januari. Nämligen Han Kuo-yu som i juli blev KMT:s presidentkandidat efter partiets primärval. Han är känd för att vilja närma sig Kina och har vid flera tillfällen anslutit sig till idén om att det bara finns en kinesisk nation som även innefattar Taiwan. Bättre relationer med Kina är den viktigaste ingrediensen i det ekonomiska mirakel som Han Kuo-yu lovar sina väljare.

Men utvecklingen i Hongkong innebär ändrade förutsättningar. Till en början hamnade Han Kuo-yu i trångmål då han vägrade att uttala sig om demonstrationerna i Hongkong med argumentet att han inte känner till dem. Senare tvingades Han säga att ”ett land, två system”, den devis som Hongkongs styrs av, endast kommer att tillämpas i Taiwan över hans döda kropp.

Detta skapar en direkt konflikt med Peking. I ett särskilt tal till vad han kallade sina ”taiwanesiska landsmän” varnade Kinas president Xi Jinping i januari i år att ”ett land, två system” är det enda alternativet också för Taiwan. Med fast blick riktad mot kameran tillade Xi hur Kina om nödvändigt är redo att ta till militära medel för att uppnå detta.

De allt våldsammare metoder som används för att kväsa protesterna i Hongkong har försvagat stödet för all form av återförening med Kina särskilt bland unga taiwaneser. Något som regeringen har uppfattat. I mitten av juli, under ett besök i USA, framhöll Tsai Ing-wen ”ett land, två system” som ett bevis för att demokrati och auktoritarism inte kan samexistera.

De långdragna protesterna i Hongkong innebär således ett dubbelt bakslag för regimen i Peking. Dels har man fått kapitulera inför delar av de nästan omänskligt målmedvetna demonstranternas önskemål. Dels har man gett Tsai Ing-wen vind i seglen inför det kommande presidentvalet.

Efter DPP:s brakförlust i mellanårsvalet i november i fjol låg vägen öppen för KMT även i presidentvalet i januari. Under sommaren har dock Tsai Ing-wen passerat Han Kuo-yu i flera opinionsundersökningar. Analytiker tillskriver yttre faktorer denna utveckling, främst hot och repression från Kina i kombination med KMT:s velande i relationen till diktaturen på andra sidan sundet.

Sedan i början av juni har invånarna i Taiwan och Hongkong förts närmare varandra. Flera taiwanesiska flaggor har siktats på Hongkongs gator under protesternas gång. De är dels tecken på uppskattning för världens enda kinesiska demokrati, dels tecken på hur taiwaneser tagit sig till staden för att stödja demonstranterna. En särdeles aktiv taiwanesisk organisation vid namn Hong Kong Outlanders har dessutom samlat in tusentals hjälmar att skicka till demonstranterna i Hongkong.

Vidare skulle ett utlämningsavtal med Kina även drabba de tiotusentals taiwaneser som regelbundet reser till Hongkong. Ingen vill bli nästa Lee Ming-cheh: den taiwanesiska aktivist som greps på flygplatsen i Macao och sedan 2017 sitter fängslad i Kina för omstörtande verksamhet.

Kinas kommunistparti uttalade ambition är att sprida sitt auktoritära politiska system till omvärlden. Bland annat lät Xi Jinping under 19:e partikongressen i oktober 2017 förstå att det nu är dags att förvandla Kinas kommunistparti till en ”mäktig kraft” för att leda världen politiskt, ekonomiskt och militärt.

Men nu stöter man på oväntat hårt motstånd redan vid tröskeln till vad man anser vara sitt eget hus. I Taiwan – världens enda kinesisktalande demokrati – har Kinas försök att exportera sitt statsskick främst varit kontraproduktiva.

Upptrappat våld och över 750 arresteringar juni–augusti till trots har man heller inte lyckats tysta motståndet i Hongkong. Trots nekat tillstånd demonstrerade över 1,5 miljon invånare den 18 augusti mot hur myndigheterna i Hongkong och Kina hanterat protesterna; den näst största uppslutningen under hela sommaren.

Mest lästa just nu

1) Vittnen till det ofattbara av Nuri Kino

2) Hur ska hoten mötas? av Magnus Norell

3) Det är här det börjar av Staffan Heimerson

4) Vi var här först! av Nathan Shachar

5) Tillbaka till framtiden av Gudrun Persson

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Orättvist fördelat av Robert Gidehag

2) Uppror i det lilla av Catta Neuding

3) Det är här det börjar av Staffan Heimerson

4) Den omoraliska vanmakten av PJ Anders Linder

5) Vittnen till det ofattbara av Nuri Kino

NR 6 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...