VETENSKAP       BILDNING       TRADITION

Sök på axess.se

Sök i
Sortera

Civilisation

Hotet mot villabebyggelsen

Av Lars Anders Johansson

Trots att många människor vill bo i villa är bara en liten del av de nyproducerade bostäderna i Sverige småhus.

I sitt tal i Almedalen i juli kritiserade kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor den bostadspolitik som har gjort villan till en ”lyxprodukt för höginkomsttagare”. Det är en fråga som borde engagera politiker på båda sidor om blockgränsen. Trots att de flesta människor vill bo i villor, som de själva äger, kämpar deras valda representanter för att det ska byggas hyresrätter i flerfamiljshus. Dessutom förtätas de befintliga villaområdena sönder, eftersom förtätning är stadsplaneringens ledord.

Fisksätra är ett av Stockholmsområdets mest problemtyngda miljonprogramsområden. På andra sidan vattnet, bara ett hundratal meter bort, ligger Lännersta, ett av Stockholmsområdets mest välbärgade villaområden. Låt oss prova förtätningsmänniskornas synsätt på dessa två bostadsområden. De ligger lika vackert vid vattnet och har samma avstånd till Stockholms innerstad. Men Fisksätra har bättre förbindelser än Lännersta, dels för att Saltsjöbanan passerar där, dels för att man slipper den flaskhals som utgörs av den underdimensionerade Skurubron.

Om det endast är platsen, oavsett vad man gör med den, som skapar attraktivitet hade Fisksätra således varit mer attraktivt än Lännersta. Att Fisksätra är ett område som alla som har möjlighet att välja var de ska bo helst undviker, medan villorna i Lännersta tillhör landets dyraste stämmer med andra ord inte med förtätningsivrarnas idéer.

Adresserna runt Central Park på Manhattan tillhör New Yorks mest attraktiva. Utifrån förtätningsfilosofin vore det mest rationella således att bebygga hela Central Park, för att på så sätt dra nytta av den attraktiva platsen. Varje människa – förutom de svenska stadsplanerarna – förstår dock att det är parken som gör platsen attraktiv. Bebyggs parken försvinner attraktiviteten.

Den saken har de styrande i Paris förstått. De har inte bara slagit vakt om den franska huvudstadens stora öppna ytor – mark som skulle betinga astronomiska belopp om den bjöds ut på marknaden – utan också om bebyggelsens karaktär. Den som vill bygga nytt i centrala Paris får hålla sig inom den rådande normen för fasadfärg och utformning. Det människofientliga Tour Montparnasse, som sticker upp som ett ensamt modernistiskt långfinger, blev en engångsföreteelse. Skyskraporna är hänvisade till förorterna, eftersom parisarna har förstått att det är stadens karaktär som gör den attraktiv, inte bara dess centrala lägen.

Villa är den i särklass mest efterfrågade boendeformen i Sverige. I en undersökning om svenskarnas boendepreferenser som Kantar/Sifo lät göra förra året uppgav en tredjedel av de tillfrågade villa som förstahandsalternativet, om de bortsåg från faktorer som arbete och pengar. Detta kan jämföras med att endast 12 procent uppgav lägenhet i storstad som förstahandsalternativet. Men trots att det finns hög efterfrågan och ett uppenbart underskott är endast en liten del av de nyproducerade bostäderna i Sverige småhus.

Det verkar inte vara en fråga om byggbar mark. År 2014 utgjordes endast 27 procent av de nyproducerade bostäderna i det glesbefolkade Sverige av småhus, vilket kan jämföras med de tätbefolkade länderna Danmark och Belgien, där småhus utgjorde 44 respektive 51 procent av nyproduktionen. Det går bevisligen att bygga den typ av boendemiljöer som människor efterfrågar, även där det är ont om mark. Trots att vi har två system som syftar till att människors preferenser ska få genomslag, marknadsekonomin och demokratin, så tycks varken majoritetens preferenser eller marknadens efterfrågan få genomslag vad gäller bostadsbyggandet.

Men inte nog med att det produceras för lite, eller i alla fall fel sorts bostäder. Även den befintliga villabebyggelsen är hotad. Runtom i Sverige rivs villor för att ge plats åt flerfamiljshus av det slag som få efterfrågar men många är hänvisade till, på grund av den rådande bristen på sådana bostäder som folk vill ha. Villaomvandlingen drivs på av byggherrar med kortsiktiga intressen och av kommunpolitiker, som är besjälade av den märkliga föreställningen att en växande befolkning skulle vara ett självändamål för en kommun. Liksom av enskilda personer som ser en möjlighet att tjäna en hacka på att sälja en tomt i ett attraktivt läge, utan att bry sig om att det attraktiva i läget försvinner på sikt, för då har de redan stuckit med pengarna.

Att denna politik går på tvärs med medborgarnas intressen blev uppenbart i valet 2018. I kommun efter kommun backade partier som förespråkar denna typ av okänslig exploatering av attraktiva bostadsområden. Framförallt var det Moderaterna som minskade, eftersom detta parti i högre utsträckning än andra tycks befinna sig på kollisionskurs med sina kärnväljare i frågor som rör stadsplanering och exploatering. Moderata väljare vill bo i villaidyller eller stadsbebyggelse med traditionell arkitektur, medan moderata politiker drömmer om storskaliga byggprojekt, höghus och förortsbebyggelse.

Danderyd och vaxholm är attraktiva kommuner för att de har erbjudit människor den boendemiljö som många efterfrågar, villastad och skärgårdsidyll. När de styrande moderata politikerna driver på för att omvandla dessa platser med en typ av stadsplaner och arkitektur som nästan ingen efterfrågar (men som människor ändå är beredda att flytta till på grund av underskottet på attraktiva boendemiljöer) protesterar de boende och bildar nya partier. På flera håll i landet har stadsplaneringsfrågorna ritat om det politiska landskapet.

De politiker som slår dövörat till för sina kommuninnevånares önskemål om en försiktig exploatering, som tar hänsyn till befintliga värden, verkar anse att en ständigt växande befolkning är ett självändamål. Ofta framförs argument som att man måste väga de boendes intressen mot intresset hos dem som ännu inte har flyttat in. Detta är feltänkt av två anledningar. För det första företräder kommunpolitiker kommunens nuvarande invånare, inte eventuella framtida. För det andra så visar statistiken att dessa hypotetiska inflyttare också efterfrågar attraktiva boendemiljöer av det slag som de boende vill slå vakt om. Kommuner som bygger bort sina mest attraktiva miljöer, istället för att försöka skapa fler miljöer av samma slag, gör således alla en otjänst.

För att människors preferenser skall få större genomslag i vad som faktiskt byggs (och bevaras) behöver balansen återställas mellan exploatörer och folkvalda, och mellan köpare och säljare. Vägen till detta är att skapa ett överskott av planerad och byggbar mark som räcker för överskådlig tid.

Borgmästare carl lindhagens stadsplan för Stockholm var så omfattande att den täckte behovet för byggande för nästan 100 år framåt. En liknande, större stadsplan, för nya villaområden och nya täta urbana centrum med rutnätsplaner och kvartersbebyggelse, tillsammans med förenklade byggregler – men med estetiska normer av det slag som finns i Paris och som tidigare fanns i Stockholms innerstad – skulle ge förutsättningar för en fungerande marknad och byggande av det som människor faktiskt vill ha.

Mest lästa just nu

1) Det växande hatet av Magnus Ranstorp

2) Inte den virriga typen av Ann-Sofie Dahl

3) Må snön fortsätta falla av Josefin Holmström

4) En nation uppstår av Henrik Meinander

5) Fascismens gröna våg av Linda Jerneck

Andra som läst denna
artikel har också läst

1) Nyckeln till Roms storhet av Martina Björk

2) Dags för tråkig skolastik av Anders Bergman

3) Var är alla? av Bengt EY Svensson

4) Den nya människans nya stil av Lisbeth Lindeborg

5) Användbar som vänsterspöke av Katrine Marçal

NR 6 2019

Axess Magasin

Är en tidskrift inom området humaniora/samhällsvetenskap och utges av Axess Publishing AB. Tidskriftens målsättning är att fungera som en knutpunkt mellan den akademiska och den publicistiska sfären.

 

Chefredaktör: PJ Anders Linder
Redaktörer: David Andersson, Mats Wiklund, Jan Söderqvist.
Redaktionssekreterare: Katarina O’Nils Franke
Redaktionsråd: Peter Elmlund, Thomas Gür, Peter Luthersson, Nathan Shachar, Louise Belfrage
Ansvarig utgivare: Peter Elmlund

 

För att kontakta redaktionen, mejla redaktionen@axess.se.

...