Nummer
I det här numret
Dygden som räddningspaket
Innehåll
Konstens offer och förövare
Genom hela konsthistorien har det funnits ett samband mellan konst och brott. Kanske kan brottet ses som en illustration av den moderna konsten, menar Tancredi Valeri.
”Här växer många ädla örter i riket”
Henrik Smith drevs i landsflykt, och var nära att brännas på bål. Därefter lade han grunden till fl era hundra års folkmedicin. Det är dags att uppmärksamma en bortglömd renässansman från 1500-talets Malmö.
Vem skrev boken om Olle Ljungström?
Den nyutkomna biografin över Olle Ljungström väcker frågor om upphovsrätt och definitionen av författare, menar Kjell Häglund.
Att förgifta ett barn
För två år sedan läste jag om en dansk forskningsrapport som visat att pojkar redan i 2-årsåldern blir feminiserade (fysiskt och beteendemässigt) till följd av kemikalier som återfinns i mat, kläder, blöjor och krämer.
Den stridbare humanisten
Den danska kulturpersonligheten Ole Wivel kämpade mot det materialistiska och teknokratiska samhällets splittring och rotlöshet, skriver Frederick Beal. I år skulle Wivel ha fyllt 90 år.
Med blicken riktad inåt
Den så kallade neofolken uppstod som musikstil ur ruinerna efter punken. Med utgångspunkt i bland annat Ernst Jüngers idéer vände man sig mot den samtida musikens alienation från djupare idéer och mångbottnade identiteter, skriver Adam Cwejman.
Nytt ljus över fotots historia
Redan i mitten av 1800-talet samlades fotografi er i påkostade album. Dessa ägnas nu en essäsamling, som beskriver fotokonstens tidiga historia, där inte minst reproduktioner av konstverk och arkitektur var dominerande, skriver Jenny Maria Nilsson.
Pressens kris inte någon nyhet
Schibsteds chockbesparing på Aftonbladet markerar en ny mörk tid för dagspressen, skriver Paul Frigyes.
Språkliga dimridåer
Varför uttrycker sig humanistiska forskare ofta så tillkrånglat? Lars Melin förklarar.