Nummer
I det här numret
Dygder för vår tid
Innehåll
Skogen som religion
Det finns en minnesvärd scen i Werner Herzogs dokumentär Mein leibster feind om hans vän, fiende och samarbetspartner Klaus Kinski.
Portugisiska synder
Kanske missförstår någon titeln på Henrik Brandão Jönssons nya bok och tror att Dagens Nyheters Brasilienkorrespondent av oklar anledning har skrivit om det hädangångna brittiska imperiet, där ju solen aldrig gick ned.
Livet var en fest
Folk förr hade det rätt trist. Det var bara jobb och slit, krig, sjukdomar, tidig död, höga skatter och kvinnoförtryck. Den bilden har nog många idag av hur livet gestaltade sig för våra förfäder. Men kan det verkligen stämma att livet var så trist för gemene kvinna och man i äldre tid?
Forskning på fallrepet
I Kris i forskningsfrågan anspelar Hanne Kjöller redan i undertiteln på Leif Östlings fråga ”Vad fan får jag för pengarna?”. Det är en delvis utmärkt fackbok om det svenska forskarsamhället på gott och ont.
Farliga och nödvändiga intellektuella
De intellektuellas ansvar och svek debatteras med jämna mellanrum. År 1928 utkom Julien Benda med La trahison des clercs – ”Klerkernas förräderi”, ett uttryck som sedan dess har använts flitigt.
Ett egensinnigt kraftprov
Att skriva Rysslands litteraturhistoria är inget lätt företag. Försök har gjorts, av mycket skilda slag.
Religionen formar USA
Har ni något minne av ni har hört statsminister Stefan Löfven avsluta någon av sina presskonferenser med ett klart och tydligt: ”Gud välsigne Sverige!”? Nej, tänkte väl det.
De nödvändiga bilderna
Vad vore språket utan sina bilder? Det undersöks av Gudrun Olsson, professor i psykologi vid Strömstad akademi, i den fylliga boken I metaforernas landskap. Om livet, döden och kärleken.
Ett land av ingenjörer
Ingenjörerna var kanske den mest hyllade professionen under den svenska tillväxtperioden 1870–1970. Det är ingen slump att det nästan bara är ett antal industrisnillen (Gustaf Dalén, Gustaf de Laval, Lars Magnus Ericsson etcetera) som förekommer när skolans läroböcker ska nämna personer ur den svenska näringslivshistorien. Och när folkhemmet skulle byggas blev ”samhällsingenjören” en vanlig metafor.
Hårt arbete i Amerika
Ann-Marie Ivars Amerikaminnen handlar om trettio finlandssvenskar som utvandrade till USA mellan 1896 och 1930. Det var 24 män och 6 kvinnor, varav 19 återvände och 11 stannade i USA. Många av männen flydde undan värnplikt och första världskriget via Sverige.
Angeläget men ensidigt
Den uppmärksammade debattboken Genusdoktrinen av Ivar Arpi och Anna-Karin Wyndhamn, har mötts med såväl uppskattning som kritik av tidigare recensenter.
Dantes vandring genom historien
I Elenas Ferrantes nykomna roman De vuxnas lögnaktiga liv hävdar en av de kvinnliga huvudpersonerna att den som dör utan att vara döpt kommer till ”Limbo”. Detta är en anspelning på den bild av helvetet vi möter i Dantes Den gudomliga komedin.
Förfulningen av Sverige
Sedan millennieskiftet har Trafikverket gjort sig av med ett tusental av de kulturhistoriskt intressanta fastigheter som myndigheten tog över från sin föregångare Banverket, som i sin tur ärvde dem från Statens järnvägar.
De goda algoritmerna
Det har aldrig samlats in så mycket data som idag. Vi har algoritmer som styr oss i mer eller mindre hög utsträckning. Allt fler börjar fundera på vilka digitala fotspår man lämnar i cybervärlden.
Sprickorna i idyllen
På frågan om var Peter Englund fick inspirationen att skriva sin senaste bok, Söndagsvägen. Berättelsen om ett mord, tycktes svaret självklart. Det var Truman Capote, och hans mästerverk Med kallt blod (1966), som stod som litterär förebild.
Dissektion av det östtyska nyspråket
Tredje riket efterträddes 1945 av två stater som hade ”tysk” i namnet. Förbundsrepubliken var efterföljarstat till Tredje riket och därför självklart det historiska ”Tyskland”.
Ett krig utan segrare
Sverige har, som bekant, haft fred sedan 1814. Men under de tre sekel som föregick denna långa period var vårt land inblandat i cirka trettio krig. Exakt hur många de var är svårt att räkna.
Storebror misstror dig
På en berömd målning från omkring år 1600 står Englands drottning Elisabet I iförd en klänning beströdd med ögon och öron. I handen håller hon en regnbåge – en symbol för fred. Budskapet är inte direkt kryptiskt.
En resa mot ljus och klarhet
Man kan aldrig ta Florens ur Dante, staden och tiden är djupt inbäddade i skaldens berömda komedi. Därför kommer det ständigt nya böcker om poeten, politikern och polemikern Dante Alighieri. Carl Rudbeck granskar två nya titlar.
Översättarens förändrade roll
För många läsare är Claes Wahlin främst en lågmält säker och empatisk kritiker av scenkonst och litteratur i Aftonbladet: en kvällstidningsskribent som verkar utanför den larmande, behagsjuka delen av parnassen.
En spegel för tider som flytt
En välklädd ung man, kvinnokännare och dandy, promenerar en kväll i slutet av 1840-talet på Boulevard des Italiens i Paris. Plötsligt får han ögonen på en tilldragande kvinna vars utmanande rörelser och lysande saffransgula¬ klänning tydligt visar att det rör sig om en prostituerad. Mannen följer efter den eggande uppenbarelsen till en mörk bakgata där hon inväntar honom i gatlyktans sken.
Ett samhälle i balans
Våren 2019 publicerade Svenska Dagbladets ledarsida en serie ”Zetterbergsamtal”. Susanna Popova gjorde intervjuer med sex olika personer, som fick diskutera läget i varsin av de samhällssfärer som tidningens förre chefredaktör, Hans L Zetterberg, gång på gång hade lyft fram som centrala för ett välfungerande samhälle: statskonst, näringsliv, vetenskap, religion, konst och civilsamhälle/etik.
Grass i helfigur
Sture Packalén, professor emeritus i tyska och författare till en rad böcker och artiklar om den tyska litteraturen och kulturen, fortsätter att försöka råda bot på svenskarnas numera smått genanta brist på kunskaper och intresse för vårt södra grannland.
Nobels öden i Ryssland
I början av 1900-talet fanns bortåt 150 svenska företag i Ryssland. Tusentals svenskar levde och arbetade i det vidsträckta riket. Kända familjer som Bolin och Lidvall var kejserliga hovleverantörer. Till och med varuhuset NK öppnade en filial i huvudstaden Sankt Petersburg.
Distanserat om drottningar
Karin Tegenborg Falkdalen har de senaste åren väckt uppmärksamhet med sina populärvetenskapliga böcker om ledande kvinnor från Vasatiden, först med boken Vasadöttrarna om Gustav Vasas ofta bortglömda döttrar och därefter om två av hans fruar, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) och Katarina Stenbock.
Signalfel
Tony Blair förkunnade på sin tid ständigt följande: ”Utbildning, utbildning, utbildning.” Kunskapsekonomin var svaret på de flesta tillväxtfrågor på 1990-talet. I Sverige byggde Göran Perssons regering högskolor av gamla regementen och politiker över hela Europa pratade om målet att hälften av eleverna i varje årskurs skulle gå vidare till universitetet. David Goodhart argumenterar i sin nya bok Head, Hand, Heart för att detta var ett stort svek.
Högerhegemoni och vänsterkollaps
Italien har länge haft en särställning i den västeuropeiska nationsfamiljen. Landet beskrivs ofta både som den europeiska kulturens vagga och som ett underutvecklat bakvatten. Både en av den europeiska gemenskapens ”Original Six” och samma gemenskaps största ekonomiska huvudbry. På senare tid har det dessutom blivit populärt att tala om Italien som ett varnande exempel på en möjlig framtid som väntar det övriga Västerlandet, en skrattspegel i vilken alla de patologier som idag plågar dess demokratier redan har slagit ut i full blom.
En värld i rörelse
Antiglobalisterna ser nu ljus vid horisonten. Parkerade flyg i öknar, stängda gränser och brutna leveranskedjor väcker förhoppningar om en värld där människor är mindre i rörelse. För många innebär coronapandemin en renässans för nationalstaten – ja, till och med för närproducerat och närodlat.
Den motvillige despoten
Iflera år har ett planerat museum i orten Santa Comba Dão varit föremål för intensiv debatt i Portugal. Det är tänkt att hysa föremål och dokumentation rörande Estado Novo (”Den nya staten”), den högerauktoritära regim som styrde landet i mer än fyra decennier under förra seklet.
Varför vara ordinär?
Utan Diana Vreeland hade André Leon Talley idag antagligen varit pensionerad lärare i franska och inte en känd modepersonlighet.
Inkvisitorn
Första meningen sätter stämningen. ”Det här är en bok om Amerikas kärleksaffär med mobbare” – så inleder Larry Tye sin biografi om Joseph McCarthy.
De utvalda och utpekade
Det missionerande mormonpar som jag för drygt 30 år sedan träffade i hopibyn Moenkopi i Arizona bar svarta namnskyltar som aldrig lät dem glömma uppdraget att omvända de indianer som de trots sin egen övertygelse tycktes ha svårt att få kontakt med. Syster Banks och Äldre Banks verkade helt enkelt lite sorgligt isolerade i sin slitna träkåk.
