Nummer
I det här numret
En lång historia
Innehåll
Nostalgiskt om deckare
Carina Burman har gjort sig känd som litteraturforskare – senast med en stor bok om Bellman – men också som populär författare av romaner, häribland några deckare, ofta i litteraturhistorisk miljö. Den bok hon nu ger ut handlar om hennes kvinnliga föregångare i deckarbranschen och bygger på forskning men är samtidigt på flera vis personligt utformad.
Krigsskildring med aktualitet
Baltikum syftar i svensk normalprosa på staterna Estland, Lettland och Litauen. Litauen framträdde under medeltiden som stormakt i östra Europa. Estland var jämte Livland en del av Tyska Orden. Städerna Reval (Tallinn), Narva och Riga var medlemmar av tyska Hansan. Lettland trädde fram på den internationella scenen i november 1918, sammanfogat av områdena södra Livland, Lettgallen och Kurland. Norra Livland är en del av staten Estland.
Ballongen var hans passion
Överingenjören S A Andrée (1854–1897) och hans försök att i en vätgasballong fara till nordpolen upphör inte att fascinera. Sedan 1897 – då han tillsammans med Nils Strindberg och Knut Frænkel lämnade Danskön – har de tre männens öde skildrats i en rad skrifter. Även under 2000-talet har nya arbeten om ballongfararna publicerats.
Två poeters dialog
Det är en fin och förtätad bok om Hjalmar Gullberg som Kjell Espmark har skrivit och som i vår har utkommit postumt efter författarens död i september ifjol. Den har undertiteln ”Ett porträtt av Hjalmar Gullberg”, medan huvudtiteln är ett avhugget citat av Gullberg själv, ”… att förinta detta som är jag”. Förtätningen kommer sig delvis av att framställningen är originell och framstår som en blandning av olika genrer: biografi, roman och komparativ litteraturvetenskaplig studie. Så här förklarar Espmark själv bokens natur: ”Framställningen bildar en egen genre mellan roman och litteraturhistoria genom att […] dela Hjalmar Gullbergs perspektiv, ja, genom att låna hans sensorium i utbyte mot mitt eget.”
Ytkunskap om Ryssland
Författaren till dessa rader etablerade sig som Östeuropaforskare under 1980-talets andra hälft. Då vibrerade luften av förväntningar och löften. Michail Gorbatjovs reformverk hade startat en process som skulle göra Ryssland, om än fortfarande i Sovjetskrud, till ett land som alla andra: marknadsekonomiskt, demokratiskt och rättsstatligt. Världsordningen skulle stärkas när Ryssland intagit sin plats i den. Historien skulle nästan ta slut.
Från slott tilltrånga lägenheter
Theander väljer att låta böckernas olika bostäder bli vägen till att undersöka hur hemmet framstår i den flicklitteratur som har publicerats mellan 1900 och 1965. ”Jag tror att det rent allmänt kan vara givande att låta ett konkret föremål ge vinkar om, eller bli en sorts figur för, underliggande känslor, värderingar och skeenden. Genom att utgå från bilden av huset kan man blottlägga samband och tankegångar i berättelserna som man annars inte hade upptäckt”, skriver hon i sin inledning.
Böckerna som aldrig skrevs
I "Den oavslutade litteraturen. En essä om allt som inte blev klart" skriver Kristoffer Leandoer: ”Helt plötsligt växer en alternativ litteraturhistoria fram.” Han syftar på ett tankeexperiment hos den franske 1800-talsförfattaren Stendhal, men uttrycket ”alternativ litteraturhistoria” skulle med fördel också kunna användas om hans egen text.
En ryslig historia
I sina berättelser för Stephen King oss till de fattiga och förfallna skogsbruksorterna i Maine. Det är en sorts amerikansk socialhistoria han gestaltar, de övernaturliga rysligheterna knyter an till en inhemsk tradition av mörk romantik där verklighet och myt sammanförs för att göra det mänskliga tillståndet synligt genom förhöjning och speglande perspektiv. Det är alltid människorna och deras livsöden som är det sant skrämmande, den ruvande ondskan utgörs egentligen av den egna bloddrypande historien och de orättvisor som likt en arvsynd hemsöker generation efter generation.
Det judiska motståndet
Det är ingen framträdande figur i dagens debatt om Mellanösternkonflikten, men staten Israels existens är som bekant förknippad med att sex miljoner judar mördades under Förintelsen. Efteråt stod det klart att judarna som folkgrupp behövde ett hemland, ett hörn på jorden som alltid skulle ta emot dem när andra länder stängde sina gränser. Än idag står Israel öppet för alla judar som vill ha medborgarskap.
Skäl till stolthet
I Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademins festvåning på Grev Turegatan tystnade sorlet när det stod klart att Håkan Lans befann sig bland de minglande gästerna på releasen. Huvuden vreds nyfiket åt höger och vänster när fler namn på närvarande storheter nämndes: Björn och Lillemor Jakobsson, Mats Uhlén, Björn Jonson, Mats Nilsson och Petra Wadström – upphovsmän bakom i tur och ordning BabyBjörn, proteinlasern, respiratorn, molekylär analys och vattenrening. I vanliga fall svårimponerade personer lyfte ivrigt sina mobilkameror när legenderna samlades på scen.
Kungen av näringslivet?
De folkvalda som fattade beslut om 1970-talets nya svenska grundlag slösade inte med orden när det kom till statschefens uppgifter. Håller man sig snävt till regeringsformens bokstav består ämbetet i att bli informerad om rikets angelägenheter av statsministern, delta i konseljer vid regeringsskiften och andra tillfällen samt att vara ordförande vid utrikesnämndens sammanträden.
Chock och fruktan
I november 1923 genomförde Hitler sin misslyckade ölhallskupp, vilket blev kulmen på ett osedvanligt upproriskt år i tysk historieskrivning. Martin Lagerholm botaniserar bland livfulla ”årtalsböcker” som ger en bild av läget ett årtionde före nazisternas maktövertagande.
Vardagens glans och skimmer
Det är allmänt vedertaget att 37 målningar av den holländske konstnären Johannes Vermeer (1632–1675) har överlevt tidens tand. I samband med att 28 av dessa visas på Rijksmuseum i Amsterdam under rubriken Vermeer – The largest Johannes Vermeer exhibition ever publiceras en rikt illustrerad katalog där målningarna presenteras och diskuteras av framstående konsthistoriker.
Långa språng
Det är under en guidad visning av Nationalmuseums stora vårutställning Trädgården som jag begriper att min tveksamhet inför boken jag läser och grunnar på har med det kunskapsintensiva men svepande överflödet att göra. Humanly Possible är skriven av den brittiska filosofen och prisbelönta författaren Sarah Bakewell, och knepen hon tar i anspråk liknar dem som används för att trädgårdsutställningen ska signalera publiksuccé.
Liberal synpå läderstövlar
Fascismen brukar i gängse historieskrivning beskrivas som en högerextrem variant av ”totalitarismen”, varav kommunismen är den andra, vänsterextrema.
I samma båt
Vinstdrivande företag har spelat avgörande roller i mänsklighetens historia – alltifrån att säkra försörjningslinjerna för Roms legioner till utvecklingen av den långväga handeln och byggandet av järnvägar till dagens digitalisering och elektrifiering.
Ingen kommer undan politiken
Är det verkligen mödan värt att ännu studera de grekiska och latinska klassikerna? Är det inte bara en samling döda vita män (Sapfo får ursäkta) som inte har något av värde att erbjuda så kallade moderna eller till och med postmoderna människor?
Telegrammannen
Moskva 1934. En kokande kittel, fester in på småtimmarna, hetsiga diskussioner, omvälvande politiska tankegångar. Tilltalande, särskilt för en ung diplomat som förälskat sig i det eviga ryska: språket, själen, litteraturen, det mytiska.
Tolkningstvister
Låt oss säga att en människa skapar ett nytt sätt att se på världen. Frågor som tidigare var olösliga framstår nu i ett förklarat ljus. Man läser böckerna, diskuterar idéerna och konsulterar vederbörande i viktiga frågor. Man börjar betrakta den här personen, som kanske till och med ger namn åt en rörelse, som ett geni. Men med tiden kommer den bilden att ifrågasättas. Man söker upp dagböcker, intervjuar efterlevande och omtolkar de böcker som nyss var geniala. Allting blir mer och mer oklart och debatter om de ursprungliga teserna bryter ut.
Kampen om uppmärksamheten
De inleder storvulet: ”Tyskland, ett av de friaste länderna i världen, har ett problem med den upplevda åsiktsfriheten.”