Nummer
I det här numret
Feminism som kvinnofälla
Innehåll
Romantikerna och staden
Romantiken uppstod under en period av galopperande urbanisering. De romantiska författarna kom att prägla bilden av London som det tidiga 1800-talets metropol där inte minst fokuseringen på klimatförändringar, gränsöverskridande sexualitet, konsumism och ekonomiska kriser appellerar till 2000-talets människor.
En ny generation skriver historia
När jag för några år sedan höll en kurs i internationell samtidshistoria hade jag en student som trodde att glasnost var en hästras. Det vore lätt att lamentera över ungdomens historielöshet. Ett drygt decennium in på 2000-talet är det mer angeläget att reflektera över i vilken grad det gamla århundradet alltjämt är närvarande.
Det var blodigare förr
En uppsjö av rapporter om misshandel och mord finns dagligen i våra tidningar, liksom om kollektivt våld - hotande eller redan flammande strider - mellan folkgrupper med oförenliga önskemål och krav. Vaktbolag, poliskårer och till och med arméer har bråda tider. Ett vanligt påstående är att vi lever i det våldsammaste av tidevarv och att mänsklighetens framtid är nattsvart.
Revolutionärer fast i historien
I den populära tv-serien Mad Men utnyttjar seriens huvudperson en stunds förvirring på slagfältet till att byta identitet med en död man. Hans gamla jag, Dick Whitman, begravs och fram kliver Don Draper. En man utan historia. Fri från hämmande bindningar bakåt vill han skapa sig själv enbart på grundval av vilja och intelligens. Drapers blick är riktad framåt, mot det kommande. Han är moderniteten inkarnerad.
Slutet på Obamanin
Det kommer att bli intressant att se om DSM-V - den internationellt erkända "bibeln" om psykiatriska sjukdomar som snart kommer ut i ny upplaga - kommer att inkludera diagnosen Obamania. Detta, oftast övergående, tillstånd noterades först under våren 2008, då miljontals amerikaner plötsligt blev fullkomligt besatta av en viss herr Barack Obama. I särskilt svåra fall kunde symtomen vara fysiska; den politiske kommentatorn Chris Matthews beskrev till exempel en "kittlande känsla uppför sitt ben" varje gång han hörde Obama tala.
Spriten söver ryssarna
Alexandr Nemtsov inleder sin bok om alkoholens roll i dagens ryska samhälle med två citat från Rysslands motsvarighet till Sifo, VTsIOM. Citaten är sammanfattningar av resultatet av undersökningar av den ryska befolkningens syn på vodkans roll i landets historia och på den siste Sovjetledaren Michail Gorbatjovs nykterhetskampanj på 1980-talet. De två citaten ringar in de teman som Nemtsov behandlar: alkoholens centrala plats i ryssarnas liv och statens alkoholpolitik.
Tänkvärt om västvärldens nedgång
Den fundamentala knäckfrågan för många av vår tids framtidsforskare är vad som kommer att hända i Kina och de övriga så kallade Bricsländerna. De flesta tycks dock vara ense om att USA förr eller senare kommer att förlora rollen som världsledande supermakt men på frågan om när det ska ske - eller hur - går analyserna kraftigt isär.
Beethoven bakom myten
Åke Holmquists nya verk om Beethoven gör skäl för sin undertitel: Biografin. Här har ett helt livs Beethovenstudier kondenserats till en tusensidig volym, vilken är unik för svenska förhållanden vad gäller anspråk, ambition och omfång.
Nyliberalismens förvånandestarka livskraft
Nyliberalismen gjorde sitt inträde i många västländer under 1970-talet, som ett svar på det förfall som drabbade den keynesianskt inspirerade politik som hade drivits sedan 1930-talets depression.
Festen är över
Thomas Friedman förklarar och uppfostrar världen. Och världen lyssnar, eller snarare läser, och tar kanske till och med emellanåt intryck när han med folkbildarnit drar upp de stora linjerna.
I skuggan av RAF – en historia utan slut
I villan i Oberursel norr om Frankfurt/Main står väskorna packade i hallen då det ringer på porttelefonen. Jürgen och Ignes Ponto är på väg till Latinamerika och det aviserade besöket kommer därför olägligt. Men de är ändå beredda att ta emot Susanne Albrecht, dotter till bästa vännerna Hans-Christian och Christa Albrecht i Hamburg. Pontos chaufför Klaus Neumann meddelar därefter: "Frau Albrecht är inte ensam - hon har ett ungt par med sig." "Hur ser de ut?" frågar Ignes Ponto och får genast svaret: "De ser välvårdade ut."
Lärdomar för svenska humanister
Den svenska humanistiska forskningen har idag nästan beröringsskräck kring frågor om hur den nationella historien och kulturarvet ska definieras och förmedlas. Smula sönder är inga problem - men någon allvarlig diskussion om innehållet förekommer sällan. Här finns mycket att lära av den franske historikern, förläggaren och akademiledamoten Pierre Nora.
Näringsrik historia
Potatis odlades i Olof Rudbecks botaniska trädgård 1658. Under 1700-talet propagerade Jonas Alströmer för ätandet av potatis. I Vetenskapsakademiens handlingar 1747 ger hans son, Patrick Alströmer, goda råd rörande denna förträffliga jordfrukt av vilka indianerna i Amerika har fått både föda och hälsa. Denna kunde också vara något för vårt kära fädernesland, menade han.
Den sista prerafaeliten
När William Blake, vid något av artonhundratalets första år, mejslade fram stroferna i dikten "And did those feet in ancient time" träffade han en engelsk källåder. Det var kontrasten mellan det potentiellt heliga Englands "pleasant pastures" och "mountains green" och den industriella revolutionens "dark Satanic mills" som gjorde det. Som "Jerusalem", satt till musik drygt hundra år senare av sir Hubert Parry, blev dikten signatur för såväl den lantliga kvinnoföreningen Women's institute som det engelska cricketlandslaget. Georg V föredrog Jerusalem framför God Save the King.
Rättigheter är inte kulturbundna
Är mänskliga rättigheter universella? Nja, den som idag hävdar att FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 är allmängiltig får nog räkna med att stöta pannan blodig mot allsköns hårt förskansade intressen.