Nummer
I det här numret
Främlingskap och tolerans
Innehåll
Frigjord energi
Robert Oppenheimer lärde människorna att förinta sig själva, vilket han på inget vis ångrade. Mannen som ledde det amerikanska atombombsprojektet var motsägelsefull och hjärtskärande ensam. Ulrika Björkstén läser en omtumlande biografi.
Det eviga hatet
Den svenska debatten om det så kallade näthatet skjuter ständigt nya skott; ständigt nya individer och grupper vittnar om hur de har drabbats av hot och tillmälen i sin e-post och i sociala medier. Politikerna talar om skärpt lagstiftning, i synnerhet när det handlar om hat riktat mot politiker.
Rena tankar utan kött och känslor
Ray Kurzweil är inte ödmjuk, han tror att han faktiskt har förstått hur hjärnan fungerar. I HowtoCreate a Mind skisserar han sin teori om hur hjärnan - eller mer exakt hjärnbarken - utför allt det som utgör vårt mentala liv: perception, minne, planering, kreativitet och känslor.
Fokus på försoning och dialog
Det finns många knep och metoder för att begripliggöra mänsklighetens utveckling och skapa ordning i kaos. Förenklingar, lättfattliga svartvita berättelser och breda generaliseringar är vanliga i sammanhanget. Ofta används ett dualistiskt angreppssätt som reducerar tillvaron till en kamp mellan två rivaliserande parter.
Utan hjärta i en hjärtlös värld
Lezek Kolakowski, en av det moderna Europas stora filosofer, avled 82 år gammal 2009. Hans livsverk är omfattande och mångsidigt, något som framgår av den nyutkomna essäsamlingen Is God happy?. Samlingen innefattar essäer i skiftande ämnen från större delen av författarens liv, och den erbjuder genomgående ytterst stimulerande läsning.
Spöken från ett glömt Europa
Åker man runt i södra Sverige är det inte ovanligt att man passerar hus och gårdar som ägts av samma familjer i århundraden. Släkter vars historier har utspelats på samma marker i generation efter generation. Krig har inte vidrört det svenska landskapet sedan 1809.
Revolution utan slut
Vi lever i naturvetenskapens och teknikens tidevarv. Vår världsbild präglas av naturvetenskapen. Många av de prylar vi omger oss med har sin upprinnelse i någon vetenskaplig upptäckt. Inte minst har den fördjupade kunskap om atomerna som växte fram under några hektiska år i mitten av 1920-talet lett till insikter som i grunden har förändrat vårt liv.
Filosofi ute i gröngräset
Alltsedan Epikuros glada dagar har trädgården varit en plats för samtal, begrundan och harmoni. En exemplarisk ort för filosofer i samklang med naturen, långt från stadens brus och larm. På grundval av detta levnadsideal utvecklades under 1700-talet landskapsparken av engelskt snitt som en motpol till den symmetriskt utformade barockparken.
Masskultur och 1900-tal
Den 1 oktober i fjol dog den brittiske historikern Eric Hobsbawm, 95 år gammal. In i det sista arbetade han. I början av året kom Fractured Times. Han hann skriva förordet, någon text är nyskriven, och de allra flesta tillkomna sedan han fyllde 80. Han var en förebild för alla tillskyndare av arbetslinjen.
När filosofin gick i exil
Vintern 1933, när Hitler tog makten, var Tyskland fortfarande världens ledande filosofiska (och vetenskapliga) nation. Våren 1945, när naziregimen kollapsade, efterlämnade den ruiner i detta liksom i alla andra avseenden.
Nyanserad bild av revolutionens Iran
Iran har dåligt rykte i vida kretsar. Också i medier som borde veta bättre läser man ofta skildringar där landet framställs som en järnhård diktatur, styrd av galna skäggiga mullor som står bortom allt vad rim och reson heter. Det är det närmaste vi idag kommer en teokrati nu då Kina har erövrat Tibet och Kim Jong Un i skrivande stund ännu inte har Gudförklarats.
Varken Facebookskepsis eller Twitterkramande
När USA:s näst största stad, Los Angeles, gick till val 2011 för att utse representanter till några av stadens högsta ämbeten var det bara 12 procent av de röstberättigade som tog sig till vallokalerna. Men det mest anmärkningsvärda i historien är inte det låga valdeltagandet, utan att det var så väntat att knappt någon fann det värt att kommentera.
Människokännaren som kände människoätare
När den 100-årige indianvännen Claude Lévi-Strauss i oktober 2009 gick till de sälla jaktmarkerna hedrades han på vitt skilda sätt. Här hemma skrev till exempel Göteborgs-Posten om "den mest berömde antropologen genom tiderna".