Nummer
I det här numret
I dödsskuggans dal
Innehåll
Lever vi i en postliberal tid?
Svante Nycander läser två nya studier över den liberala idétraditionen från 1600-tal till 1900-tal och ser ett fält utan föryngring. Trots att vi fortfarande har mycket att lära av liberalismens stora andar finns ett behov av nya liberala tänkare som kan ta sig an samtidens utmaningar
Mannen som visste att välja fel väg
Sven Hedin och Adolf Hitler skakar hand på omslaget till Axel Odelbergs Vi som beundrade varandra så mycket. Det är olympiska spel i Berlin 1936.
Heideggers ord brast ofta
Människan talar. I kraft av sitt språk samlar hon världen: hon kan tala inte bara om det som finns utan även om det som inte finns, såväl om det abstrakta som om det konkreta.
Konsten talar till vårt driftliv
Freudianismen är ett av de stora paradigmskiftena i vårt tänkande. Det konstaterar Nobelpristagaren Eric R Kandel i sin bok: The Age of Insight. The Quest to Understand the Unconscious in Art, Mind and Brain. Han är särskild meriterad för att ta sig an detta ämne.
En Montaigne för alla tider
Den traditionella essän, som ger plats för en längre och personligt färgad betraktelse, är idag en mindre uppskattad litterär konstform.
Den rörliga jätten
För 250 år sedan var Kina jordklotets verkliga stormakt. Qing-dynastin hade konsoliderat sitt välde med eftertryck och expanderade med kraft i Centralasien, Tibet och Mongoliet.
Sontags skoningslösa självanalys
År 1966 slog Susan Sontag igenom med essäsamlingen Against Interpretation, vars innovativa texter om konst, litteratur och tolkning snabbt placerade henne i centrum av den intellektuella diskussionen i både USA och Europa.
Allianser under omprövning
Lord Palmerston hävdade, i ett berömt yttrande, att Storbritannien inte hade några permanenta fiender eller allierade, bara intressen.
Turistens klagan och fascination
Nina Burton ger en rad självkarakteristiker i Flodernas bok. Ett äventyr genom livet, tiden och tre europeiska flöden. Hon är en "stor-frågare" och en "alternativ kartritare", utrustad med en "utforskargen" och tillhörig "encyklopedsläktet".
Visst behöver vi en litterär kanon
För exakt hundra år sedan, olympiadåret 1912, fullbordades antologin Sveriges Nationallitteratur, ett mäktigt praktverk utgivet av Bonniers förlag i 26 band med riksvapnets tre kronor på omslaget.
Att slå en järnring runt världen
Arbetare, bönder, administratörer, ungdomar och barn - alla sjunger och sliter de av hjärtans lust i glada, ljusa färger. Aufbau der Republik, byggandet av republiken, är en muralmålning som skulle få Jonas Gardells kitschkonnässör Paul att slicka sig om nosen som en belåten katt:
Kulturevolution eller kulturrevolution?
I den naturvetenskapliga världen råder inget tvivel om att naturligt urval à la Darwin är den process som danat alla levande varelsers byggnad och beteende.
Första världskriget var inte nödvändigt
Det hade kunnat bryta ut när som helst, var som helst! Så hette det både på gymnasiet och universitetet.
Immun mot tidens nycker
På hörnet mellan Broadway och East 20th Street på Manhattan står den västerländska civilisationens sista utpost. Det var på denna adress som konstkritikern Hilton Kramer i början av 1980-talet grundade tidskriften New Criterion.
Därför skapades alléerna
Den klassiska Skånebilden är den öppna slätten med de hamlade pilarna som skär genom landskapet. Tror vi. Men som praktiskt taget allt annat i landskapet är det människoverk och tämligen färskt.
Duellen som aldrig blev av
Få dispyter inom nationalekonomi har varit så aktuella under senare år som den om fiskala stimulansers effekt på ekonomin - eller, mer populärt uttryckt, om regeringar ska gasa eller bromsa när den ekonomiska tillväxten mattas av.
Samarbetets svåra konst
Lukas Moodyssons film Tillsammans från år 2000 slutar med att huvudpersonerna spelar fotboll i trädgården. Det är en fin scen som utstrålar värme och gemenskap. Det spelar ingen roll om man är bra eller dålig, alla får vara med: män, kvinnor, unga, gamla, töntiga, coola.
Strindbergs strategier
Få torde vara så väl skickade att hålla i trådarna, när ett praktverk om August Strindberg ska ges ut under jubileumsåret 2012, som Björn Meidal, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.