Nummer
I det här numret
Idéer under omprövning
Innehåll
Vem bar bördorna?
Var Brittiska imperiet rasistiskt eller inte? Och om svaret är ja, hur påverkar kolonialismen dagens samhälle? Cecilia Nikpay navigerar bland många minor i en mycket vansklig terräng.
Kraftkarlar
Strukturer och institutioner i all ära – historien visar gång på gång att individer spelar stor roll i ekonomiska och politiska förlopp.
Kvinnor kan (verkligen)
När Shäron Moalem och hans fru åkte till Kambodja tog de varsin spruta mot tyfus. Han märkte inte av några biverkningar, men hon fick så ont i armen att han måste hjälpa henne att klä på sig, och hon blev sängliggande en vecka.
Rum för förkovran
Det faktum att bibliotekens historia – inte minst folkbibliotekens – ofta har skrivits ur ett inifrånperspektiv har gett genren en lätt institutionsförhärligande tendens.
Mörkrets hjärta
Det fortsätter även i vår upplysta tid. I land efter land i Afrika tar militären regelbundet makten i ”folkets” namn och lovar val i en snar framtid. Sedan skjuts det framåt.
Moralens väktare
Kuggfråga för alla Demokrater: Vem bör komma allra först i ett historiskt porträttgalleri?
En framtidsman
När John von Neumann var liten och fann sin mor stå och stirra frånvarande ut i luften var frågan han ställde henne: ”Mamma, vad är det du håller på att räkna ut?”
När Harry mötte Kalle
Harry Heine var hans dopnamn. Förnamnet var inspirerat av hans fars vurm för brittisk kultur och demokrati. Fadern var textilhandlare i Düsseldorf, reste ofta till London för att inhandla tyger och importerade de flesta av sina varor därifrån.
Min sanning
I introduktionen till sitt banbrytande arbete Aritmetikens grundvalar (1884) invänder den tyske filosofen och logikern Gottlob Frege mot en historisk och psykologisk förståelse av matematikens innehåll. Historia och psykologi kan, menar han, måhända beskriva den allmänna bakgrunden för tillkomsten av matematiska påståenden, men de kan inte säga någonting om matematikens tankeinnehåll eller giltighet.
Räddaren i nöden
Något som både har fascinerat och förbryllat mig under den numera ganska långa period jag följt fransk politik är det här märkliga förhållandet mellan ”folk” och president.