Nummer
I det här numret
Journalistik under press
Innehåll
När medeltiden förlorade sitt mörker
Johan Nordström var Sveriges första professor i ämnet idé- och lärdomshistoria. Han gjorde en viktig insats genom att nyansera bilden av medeltiden, men anklagades också för plagiat.
Charles Dickens inre landskap
Charles Dickens brukar framhållas som en realistisk författare med fäbless för myllrande storstadspanoramor, men med begränsad psykologisk förmåga. Läser man hans romaner symboliskt framträder dock en mer nyanserad bild.
Raka rör om oräta vinklar
Bara tolv år efter sin död är arkitekten Friedensreich Hundertwasser redan saknad. Lisbeth Lindeborg önskar sig en renässans för hans organiska och människotillvända byggnadskonst.
När staten hedrar sina döda
Redan före hennes död debatteras om Margaret Thatcher bör föräras en statsbegravning. Kontroversen visar att frågan om vem som är värdig ett nationellt farväl är långtifrån självklar.
Hälsofascism som går igen
Mot bakgrund av futuristen Marinettis vision om en ny människa är det inte överraskande att han skrev en kokbok med tips om mat som gynnar kraft och styrka.
Också i Narnia härskar Platon
C S Lewis skrev inte bara barnböcker, utan även handfasta studier om medeltidens och renässansens litteratur. Kristoffer Leandoer hittar i Lewis litteraturhistoriska verk om medeltiden nycklar till böckerna om Narnia.
I formlernas sköna värld
I förra Axess tog jag upp det här med att intelligenta människor inom vissa akademiska discipliner förespråkar verklighetsfrånvända idéer och vad detta kan tänkas bero. Många känner att delar av genusteorierna som presenteras som fakta inte stämmer med den upplevda verkligheten, och genusforskningen kontrar då med att det är verkligheten som inte hängt med i utvecklingen - teorierna stämmer. Men alla vetenskaper har inte den fördelen att man kan avgöra något slutgiltigt och en gång för alla.