Nummer
I det här numret
Kanon
Innehåll
Ett storstilat beslut
Mitt under brinnande världskrig fattar några politiker ett storstilat beslut – Stockholm ska få en egen tunnelbana. Det blev en av världens största sett till antalet invånare. Ett jätteprojekt – som för övrigt fortfarande pågår. Man kan beskriva det som en fullträff, ja ett mirakel.
Världskriget på mikronivå
Det finns i grova drag tre olika sätt att skriva världskrigshistoria: ett makrohistoriskt, ett mesohistoriskt och ett mikrohistoriskt. Makrohistoriska världskrigshistorier tar fasta på de stora idéerna som drivit fram kriget och mobiliserat krigarna, de övergripande konfliktutvecklingarna och de krigsresultat som förändrat eller inte förändrat världen.
Nödvändig nationalkänsla
Björn Östbrings Nationalstaten är ett mycket värdefullt bidrag till samhällsdebatten. Den smäckra bokens tema är komplicerat och explosivt men hanteras på ett okomplicerat och desarmerande sätt.
Fångade i ekokammaren
År 2007 skrev konstkritikern och kulturjournalisten Mårten Arndtzén så här i Expressen om Lars Vilks teckning Muhammed som rondellhund:
Slakten på handskrifter
Det äldsta historiska belägget för bokkultur i Sverige handlar om hur missionären Ansgar år 829 blev plundrad på sina böcker.
När vi återvände till skogen
När jägarna avlöstes av bönderna lämnade människorna de stora skogarna, och kom inte tillbaka förrän framåt vikingatiden. Då var det järnet som drog.
En sann spökhistoria
Det är något både hotfullt och hoppfullt med havet. Det bär på löften om fiske och näring, äventyr och förflyttning. Samtidigt hot om bråddjup och drunkning. Havet ger och tar.
Orden bär vittnesbörd
Politiska slagord och historiska termer är ofta både ett symtom och en signal. Symtom därför att de indikerar vad som är eller har varit, signal därför att de anger en hållning eller attityd och ibland medverkar till att historien tar en ny riktning.
Än lever kyrkan
När jag konfirmerades år 2001 hade kyrkan precis skilts från staten. Av det märkte jag och mina klasskamrater föga: kyrkan tycktes vara precis som den alltid varit, med prästerna, de tända ljusen, klockringningen och bönerna.
Mer om kritikern än människan
August Brunius (1879–1926) var under 1900-talets första decennier Sveriges mest inflytelserika konstkritiker. Han skrev också för en stor publik om arkitektur, teater och litteratur, oftast i Svenska Dagbladet.
Tolkien inspirerade hippies
Gitarristen och författaren Peter Bryngelsson från Älmeboda i Småland är en ytterst produktiv herre. Han turnerar regelbundet med olika musikföreställningar och han publicerar ständigt nya böcker, till exempel häromåret den fina biografin över den suveräne brittiske bluesgitarristen Peter Green. Hans senaste bok är resultatet av ett omfattande och imponerande forskningsprojekt.
Konsten att slå dövörat till
Lotten von Kræmer (1828–1912) föddes med en silversked i munnen. Hennes far var landshövding i Uppsala och hon växte upp på slottet bland stadens elit. Men ändå kämpade hon i motvind hela sitt liv.
Radikalism före 1968
Bilderna i offentligheten av de första decennierna efter andra världskriget är motstridiga. Under senare decennier har ”1968” fungerat som en återkommande politisk och kulturell orienteringspunkt i det offentliga samtalet som kompletterat och delvis ersatt ”folkhemmet” som föremål för historiepolitiska strider.
Kampen mellan centrum och periferi
Tänk på er framtid! Det var en irriterad tjänsteman vid det lokala mobiliseringskontoret i Dagestan som yttrade orden. Dagestan är en delrepublik i den ryska federationen som ligger vid foten av Kaukasusbergen.
Den vandrande proggaren
Ett aktuellt slagord lyder: ”Go woke, go broke.” Vad som brukade kallas ”politisk medvetenhet”, alltså vänsteråsikter i tiden, har dock inte alltid varit dåligt för affärerna. Detta uppmärksammas av biträdande pedagogikprofessorn Robert Aman i boken När Fantomen blev svensk. Vänsterns världsbild i trikå.
Boken når inte djupet
Efter debuten med Ålevangeliet, som gjorde världssensation med översättningar till 35 språk, tar Patrik Svensson det säkra för det osäkra och stannar i sitt våta element med uppföljaren Den lodande människan. Havet, djupet och nyfikenheten.
En hyllning till kufen
Två kråkor – så heter en av antropologins verkliga celebriteter. Två kråkor var i själva verket en enda människa, närmare bestämt en indian av Omahastammen. Han har gått till vetenskapshistorien därför att han gjorde något av det svåraste en människa kan göra: att anmäla en avvikande uppfattning.
Fortfarande samma parti
Sverigedemokraterna (SD) blev de stora vinnarna i riksdagsvalet 2022. För nionde valet i följd gick partiet framåt, vilket torde vara något av ett rekord.
Den ambivalenta Wolf
Undertiteln Den lojala dissidenten kunde inte vara mer träffande, ty den östtyska författaren Christa Wolf (1929–2011) fick periodvis slå knut på sig själv för att jämka samman sin provocerande lojalitet gentemot statsmakten med oliktänkarens krav på frihet och sanning.
Konstens charkuteribiträden
En arkaisk skulptur föreställande prins Paris som bågskytt pryder omslaget till Ögonen våra målare och andra tankeexperiment, ett opus signerat akademiledamoten, grekprofessorn och poeten Jesper Svenbro. Boken presenteras som essäsamling men innehåller en rad olika texttyper som författaren producerat genom åren: samtal, intervjuer, tal, förord och föredrag.
Ingen går säker
Få svenska journalister, om ens någon, kan jämföra sig med Janne Josefsson vad gäller avslöjanden och utmärkelser. Med åren har han kommit att uppfattas nästan som en institution av stora delar av allmänheten, alltid på den lilla människans sida.
Livet bakom fasaderna
Under vintern är Albert Edelfelt aktuell i en stor utställning på Göteborgs konstmuseum. Hans konst för tanken till idylliska herrgårdar och soliga sommarnöjen. Men hur såg livet ut bakom fasaderna?
Tungan rätt i mun
Det räcker inte med rätt åsikter, man måste uttrycka sig korrekt också, annars är man rasist eller möjligen fascist. Och rökt. Det kallas woke och har på sina håll blivit något av en religion. Eli Göndör berättar om en lära för kultureliten.
Att rädda ansiktet
Walter Ashworth var 22 år gammal när han tog värvning vid West Yorkshires 18:e regemente. Året var 1916 och första världskriget närmade sig sin kulmen. Ashworth, som knappt hade hållit i ett vapen, skulle delta i militäroffensiven utanför den franska staden Somme. Han skulle bli en av få som överlevde.
En helt annan historia
Alltings början. En ny historia om mänskligheten – det är en titel med bibliska ackord och stora anspråk. Antropologen David Graebers och arkeologen David Wengrows utgångspunkt är också att något har gått helt galet med vår värld.
Den nya sandlådan
Att Mark Zuckerberg har bytt namn på sitt bolag från Facebook till Meta är ett litet tecken på vad som är på gång. Han och många andra, från spelutvecklare till det kinesiska kommunistpartiet, räknar med att nätet kommer att växa till ett metaversum. Med sin bok The Metaverse vill Matthew Ball beskriva vad vi kan vänta oss.
Livets stora frågor
När Juan Maldacena, en av den moderna fysikens klarast lysande stjärnor, en gång ombads att uttala sig om en viss tolkning av kvantmekaniken, gav han följande svar: ”När jag tänker på [den] ur ett kvantmekaniskt perspektiv, är den det mest rimliga att tro på. Men i mitt vardagliga liv tror jag inte på den.”
Radikal upplysning
Det vi kallar för upplysningen eller upplysningstiden har alltid varit föremål för en rad olika beskrivningar och värderingar. Redan på själva begreppen har det vänts och vridits. Menar vi en tid eller en tankeriktning? Finns det en upplysning eller flera? Utgör upplysningen de första stapplande stegen mot tolerans, frihet och jämlikhet eller ligger här roten till modernitetens mest destruktiva sidor, rasism, kolonialism och ytterst det teknologiska massmordet på människor, djur och all natur?
Vissa kretsar
Den litterära genren där geopolitik, materialteknik, skalekonomi – och geniala uppfinnare – blandas är inte ny. Men Chris Miller förfinar den i sin kompakta och insiktsfulla genomgång av åren som gått sedan IT-eran inleddes.