Nummer
I det här numret
Kulturchock
Innehåll
Medieskymning?
I "Skymning i Amerika" skriver Svenska Dagbladets USA-korrespondent Malin Ekman om ungefär vad svenska USA-reportrar brukar skriva om. George Floyds död och Black Lives Matter-rörelsen, stormningen av Capitolium, rättsprocesserna mot Donald Trump, våldet och den tilltagande politiska radikaliseringen.
Kungliga kontraster
Den 1 maj 1920 gick kronprinsessan Margareta bort, ännu inte 40 år fyllda. Efter att först ha haft öroninflammation och sedan vattkoppor var hon kraftigt försvagad och avled när hon drabbades av blodförgiftning och hjärtsvikt.
Konsten att läsa
Alla riktiga författare är först och främst läsare. Ja, jag skulle vilja gå så långt som att hävda att det på sätt och vis är svårare att läsa än att skriva – det kräver en öppenhet, uppmärksamhet, förmåga att leva sig in i föreställda skeenden utan att de måste uppfattas som sanna i någon dokumentär mening.
Svedjedal har is i magen
Johan Svedjedal är en mästerlig författare i den genre britterna kallar life and letters, alltså i konsten att berätta om en författares levnadsbana och att varvat med det biografiska stoffet kommentera de verk som denna författare har skrivit.
Det farfar ville glömma
Det är inte alltid en historiebok känns så dagsaktuell som Andreas Gedins rika biografi över sin judiske farfar Georg Israel.
Sveriges svåra val
Med åren 1943–1945 avslutar Henrik Berggren sin berättelse om Sverige under andra världskriget, Landet utanför. Det är en imponerande trilogi som årets mottagare av Stora Fackbokspriset 2023 skrivit.
En blind kärlek
Jag sökte jobb hos Berit Gullberg på Colombine förlag en gång. Om jag minns rätt så sprack det på att hon tyckte att jag hade för dåligt nätverk i teaterkretsar.
En förlorad värld
Strax utanför Alvesta i Småland, vid sjön Salen, ligger godset Engaholm. När jag i min barn- och ungdom kom att med min far jaga på dess marker ägdes det av godsägaren och dess fideikommissarie Anders Koskull, ”farbror Anders” för mig.
Sverige är inte Tyskland
Den tyska drömmen om Sverige och Norden är välkänd. Flitigt nyttjad som kulturellt motiv från 1930-talets nazistiska uppbyggelseromaner till dagens tv-deckare är den ett vitalt inslag i tyskt tankeliv, och därtill utförligt beskriven i forskning. Vad händer om man blickar åt motsatt håll?
Realpolitikern Hammarskjöld
Sveriges efterkrigshistoria har få hjältar. Medan Olof Palme ofta betraktas som kontroversiell sätts däremot FN:s tidigare generalsekreterare Dag Hammarskjöld på piedestal. Ingen svensk har på liknande sätt befunnit sig i världsscenens rampljus.
Vi har civiliserats
Ämnet är ju onekligen lockande. Och välpaketerat. Klas Wikström af Edholms Vikingatidens människooffer är påkostad och glassig.
Ett förlorat Asien
Det har kommit ut en hel del viktig och intressant litteratur om Sven Hedin under senare år. Ingen kan säga att han är bortglömd.
Nyanserat om korstågen
I enlighet med traditionen bänkar vi oss varje nyårsdagseftermiddag framför tv-n för att se filmen Ivanhoe (1982) efter Walter Scotts nästan 160 år äldre roman. Scott var färgad av sin tids motsägelsefulla bild, en blandning av upplysningens mörka syn på medeltiden som en vidskeplig era och romantikens vurm för den exotiska Orienten.
Marionettmästaren
Den som har läst Arthur Koestlers underbara memoarböcker, i synnerhet Den osynliga skriften (1954), glömmer inte namnet Willi Münzenberg (1889–1940).
Läkarna behöver historia
Alltsedan vi människor förstått att livet är förgängligt har läkekonsten försökt finna bot mot sjukdomar som hotar att förkorta vårt liv.
Läroverken var kulturbärare
Den svenska skolan befinner sig som bekant i ett problematiskt läge och vilsna politiker söker efter vägar att vända en utveckling som har varit negativ i över 30 år, kanske längre.
Kentaurpakten som bröts
Germanerna höll ett öga på vilken hov hästen först lyfte på väg ut ur templet, i syfte att utläsa omen. Vikingarna firade hästblot, och hos grekerna fick pållarna i likhet med antika skådespelare ikläda sig allsköns roller.
Ytterligheterna förenas
Världsandens partisaner är titeln på Svante Nordins nya bok. Den nämnda ”världsanden” är i sammanhanget den liberala demokratin, som framgick som segrare 1918, 1945 och 1989.
Konturer av ett liv
Människoöden som vi endast vet lite om fascinerar och lockar oss att vilja fylla i. Kunskapen om 1600-talsskalden Lars Johansson, känd som Lasse Lucidor, bygger på ett fåtal källor, huvudsakligen officiella dokument. Vad som återstår är främst hans poesi.
Filosofisk guide till Tolkien
Sagan om ringen är en klassisk hjältesaga och kan läsas som ett storslaget spänningsäventyr. Men en och annan läsare kan nog känna att det är en väl omständligt skriven äventyrsbok. Varför alla dessa sånger, dikter, märkliga utvikningar om lokala seder och kulturer, långa passager om naturens oändliga skönhet?
”Ingen känner mig”
I år är det 100 år sedan Edith Södergran (1892–1923) dog. Mycket kring henne är höljt i dunkel. Hon har skapat en utmaning för sina levnadstecknare genom att bränna dagböcker, brev och dikter. Vad ville hon egentligen dölja för eftervärlden?
En pervers humanism
George Orwells lilla fabel om revolterande djur och den dystopiska romanen om ett fulländat övervakningssamhälle finner ständigt nya läsare. Liksom essäerna. Lars Åke Augustsson botaniserar bland nyutkommen orwelliana.
Den osynliga kvinnan
Det faller sig så att jag ser Margarethe von Trottas film om Ingeborg Bachmanns liv på bio samma vecka som jag avslutar Anna Fundells bok Wifedom. Mrs Orwell’s Invisible Life, en biografi och fri fantasi om Eileen O’Shaughnessy Blair.
Tankeläsning
För fyra decennier sedan skrev jag en bok om den tidens hjärnforskning.
Ont i själen
Att gå till en läkare med sin depression är som att gå till tv-reparatören för att man ogillar en pratshow.
Naomi i Spegellandet
Första gången Naomi Klein fick anledning att bruka en viss fras som senare kom till användning allt oftare var på en offentlig toalett vid Wall Street, New York, när två medlemmar av Occupy-rörelsen diskuterade hur ”Naomi Klein” hade uttalat sig om en planerad marsch.
Gammal är äldst?
När Donald Trump hade suttit i två år vid makten kunde antalet titlar om honom och hans kaotiska presidentskap räknas i tusental, om man ska tro sammanställningar i pressen.
Städernas psykologi
Hos de flesta nationer har det alltid förekommit kraftmätningar mellan de mest dominerande städerna i landet.
Själens fantomsmärtor
Sorg är ett tungt ämne för filosofisk analys men också väldigt spännande.