Innehåll
Krigslogik med handelsgrammatik
Det som brukar kallas geopolitik har under senare år blivit så komplicerat och fått delvis nya förtecken, vilket gör att detta fält fortsättningsvis kanske borde kallas något annat. Jan Knutsson studerar den nya dynamiken i världspolitiken.
Rätt man på rätt plats
När nu en av de så kallat stora bland tyska journalister och publicister skriver sin självbiografi blir det rafflande läsning, ett stycke detaljspäckad, tät och nervkittlande nutidshistoria om 75 konstant dramatiska och omvälvande tyska år.
Världen måste romatiseras!
På sidan 30 får jag något slags svar på min spontana fråga – ”Vadå, ytterligare en?” – som jag ställt mig redan innan jag ens hade öppnat den tyske litteraturvetaren Stefan Matuscheks nya bok Der gedichtete Himmel. Eine Geschichte der Romantik.
Projekt Europa
I år är det ett halvsekel sedan den österrikiske greven Richard Coudenhove-Kalergi gick bort vid 77 års ålder. Hur många av oss vet vem han var, och vilken betydelse för Europas enande han hade? Inte många, ens bland dagens aktiva i olika europeiska projekt, EU-apparaten för att nämna den mäktigaste.
Digital detox
Den som läser antologin Disentangling. The Geographies of Digital Disconnection, eller för den delen bara studerar sin omvärld just nu, får snabbt klart för sig att intresset för olika former av digital frånkoppling blivit mer och mer vanligt förekommande de senaste åren. Visst, ambivalensen och kritiken mot allt vad digitaliseringen har lett och leder oss in i har naturligtvis alltid funnits där, men trenden mot mer av digital frånkoppling gör sig alltmer gällande på ett sätt som inte har varit fallet tidigare.
Kyrkans kyrkogård
The Vanishing tar sig an en av samtidens största katastrofer och för kristendomen den mest förtvivlade någonsin. Kristendomen är på god väg – och det har i stor utsträckning redan skett – att försvinna från sina ursprungliga områden, sin vagga, i Mellanöstern. Att denna katastrof har rönt så liten uppmärksamhet i västerländska medier under de decennier den har pågått och accelererat, är en skam som många bär ansvar för.
Mitt i skiten
Under läsningen av Kyle Harpers Plagues Upon the Earth slogs jag oräkneliga gånger av både förundran och förskräckelse. Förundran över att jag fortfarande är vid liv; förskräckelse över hur prekärt ett människoliv är. Människokroppen är bräcklig och ständigt, dygnet runt, år ut och år in, utsatt för attacker utifrån. Virus, bakterier, parasiter letar ständigt efter sätt att invadera vår kropp för att sedan använda den för sina egna syften som nästan alltid är skadliga och ofta dödliga för dem som råkar ut för dessa illvilliga små kryp.
Boom i traumaindustrin
Vem är eller var den mest inflytelserika personen i modern tid? Är det en intellektuell, som Milton Friedman eller Noam Chomsky? En världsledare, som Barack Obama eller Vladimir Putin? Eller kanske en mångmiljardär som Jeff Bezos eller Elon Musk? Min egen röst går till doktor Robert Spitzer, en för allmänheten okänd psykiater som dog för några år sedan.
Förbättringspotetial
En av de sista noteringarna som författaren, kolumnisten, debattören och provokatören Christopher Hitchens lämnade efter sig vid sin död i strupcancer 2011 lyder som följer: ”Om jag konverterar är det därför att det är bättre om en troende dör än att en ateist gör det.”