Nummer
I det här numret
Religionen bortom vetenskapen
Innehåll
Religionens evolution
Naturlig eller individuell gudstro förekommer i alla mänskliga kulturer. Religionernas funktion som socialt kitt tycks främjas av en kombination av löften om framtida fröjder och hot om kommande lidanden. Samtidigt bör vi vara vaksamma så att den sekulära grunden i våra samhällen inte försvagas.
Mänskliga rättigheter utmanar nationalstatens suveränitet
Såväl medborgerliga som mänskliga rättigheter utgör trumfkort i den politiska retoriken. Men i vilken mån står medborgarskapet och nationalstatens suveränitet i motsättning till idén om mänskliga rättigheter?
Där ateismen blev religion
Den sovjetiska regimen försökte systematiskt utplåna religioner och skapade istället en egen religiös tro i form av socialistisk ateism. Till skillnad från andra religioners bortomjordiska utfästelser blev det dock snart tydligt att dess utlovade utopi inte infriades.
Därför nedprioriterar Norden mänskliga rättigheter
Norden har traditionellt sett varit skeptisk mot idén att grundlagsskydda individuella rättigheter. Detta är bakgrunden till att de nordiska länderna, som tidigare tog initiativ till att utveckla den internationella människorättsregimen, nu intar en mer avvaktande hållning.
Så hotas det transnationella medborgarskapet
Förverkligandet av de mänskliga rättigheterna i de liberala demokratierna försvåras av nationalstatens politiska logik. Såväl nationell gemenskap som statsmedborgarskap utgår från principer om avgränsning och exkludering.
Utan förmåga att begripa kosmos
Frågan om varför universum finns har gäckat filosofer och vetenskapsmän alltsedan antiken. Men redan Descartes visade på det fåfänga i att leta efter orsaker baserade på ändamålsenlighet.
Den irrationella ateismen
För kompromisslösa ateister har det blivit alltmer vanligt att hävda att religionen är alltigenom ond. Hur har en sådan intolerans blivit acceptabel?
Mot ett modernare medborgarskap
Med tanke på att det idag är svårt att motivera särskiljandet mellan svenska medborgare och utlänningar vid åtnjutandet av grundläggande fri- och rättigheter, är det ett tecken i tiden att den svenska grundlagen tonar ner skillnaden mellan medborgerliga och mänskliga rättigheter.
Konflikten mellan religion och nation
Lagar baserade på de mänskliga rättigheterna har efter den arabiska våren möjlighet att erbjuda en sekulär version av de universella anspråk som präglar den religiösa rättens obundenhet av territoriella gränser.