Nummer
I det här numret
Sätt fler på piedestal
Innehåll
Järn och blod och välfärd
Där somliga ser ett första frö till nazismen, jublar andra åt införandet av socialförsäkringar. Det tyska kejsardöme som nu fyller 150 år betraktas med ambivalens. Martin Lagerholm följer en unikt tysk väg genom historien.
Älskade spion
Her Majesty’s secret services kan som vanligt varken bekräfta eller förneka. Men ibland läcker de information via tidigare agenter, eller så tvingas de offentliggöra dokument när tillräckligt lång tid passerat.
Vapenskrammel i det tysta
De flesta av oss har fått känna på IT-erans baksidor. Taffligt översatta tiggarmejl (eller mejl med löften om enorma lotterivinster eller arv från okända släktingar). Tröttsam reklam som indikerar att uppgifter om all vår shopping spåras. Kreditkortsfakturor med okända inköp. Och – det värsta – ”malware”, det vill säga: ondsint mjukvara som inplanterats för att ställa till elände och är så gott som omöjlig att radera.
Spöklika effekter på avstånd
Den klassiska fysiken säger att påverkan inte kan ske på distans utan måste ske lokalt. När jag slås av värmen från solen när jag kliver utanför min dörr sker detta inte omedelbart utan först efter att solens infraröda strålning har färdats i ungefär åtta minuter för att möta min hud. Solen upplevs visserligen värma på distans, men effekten sker lokalt. Det är fotonerna som, när de väl har kommit fram, med hjälp av sin energi får mig att känna värme. I teorin går det dessutom att spåra varje enskild foton över tid och rum; effekten är helt och hållet kausal och deterministisk.
Kampen om vattnet
Författaren, journalisten och fotografen Andreas Karlsson har främst gjort sig känd för en bredare allmänhet genom sina böcker om Sydafrika och sina reportage från olika delar av Afrika. Den nya boken tar ett lite annat grepp.
Tungt och lättsamt om Ryssland
År 2008 gav den unga finlandssvenska journalisten Anna-Lena Laurén ut en liten bok med titeln ”De är inte kloka, de där ryssarna”. Jag läste den med stort intresse. Den var rolig, träffsäker, full av drabbande iakttagelser.
Athen förblir klassiskt
Det var med betydligt mindre pådrag än vanligt som athenarna högtidlighöll sin självständighetsdag den 25 mars. Den årliga paraden var reducerad och flagghissningen på Akropolis ägde rum utan åskådare.
Helhetsgrepp på krigsåren
Den svenska utrikespolitiken under andra världskriget är ständigt föremål för debatt. Litteraturen på området är stor, bland de mest uppmärksammade verken finns Alf W Johanssons Per Albin och kriget (1985) och Klas Åmarks Att bo granne med ondskan (2011).
Mellan militärdiktatur och islamism
Den 17 december 2010 satte den tunisiske grönsakshandlaren Mohamed Bouazizi eld på sig själv i protest mot de lokala myndigheternas trakasserier i den lilla staden Sidi Bouzid. Föga anade han då att han också antände en brand som skulle svepa över hela Nordafrika och Mellanöstern och förgöra despoter i land efter land.
Den svenska fantomsmärtan
Den som följt svensk politisk debatt – i synnerhet de senaste åren – har kanske noterat ett märkligt samband. Ju längre avståndet är mellan andra världskriget och vår nutid, desto fler tycks Hitlerreferenserna bli.
Det kan alltid bli värre
I framtiden registrerar klockor, smycken och glasögon din hälsa, dina sociala interaktioner och dina känslor. Trycksensorer i golvet mäter din vikt och spårar hur du rör dig medan badrumsspegeln övervakar dina ögonrörelser.
Vad Sverige visste om Förintelsen
År 1997 initierade statsminister Göran Persson den svenska regeringens informationsprojekt om Förintelsen, Levande historia, för att med nazisternas folkmord på judarna som utgångspunkt bearbeta sentida frågor om demokrati och mänskliga rättigheter.
Bortom stereotyperna
Det förmodligen mest kända fotografiet från Förintelsen visar en judisk pojke i keps med uppsträckta händer. Tillsammans med andra människor vallas han ut från sitt gömställe i samband med tömningen av gettot i Warszawa 1943.
De som suttit på samma stol
För några år sedan gav Amin Maalouf, ledamot av Franska akademin, ut boken Un fauteuil sur la Seine. Den handlade om författarens företrädare i akademin sedan 1634 och blev en succé.
Ensamma tillsammans
För drygt 15 år sedan började jag självskanna i matbutiken. Jäktad i livet som jag var fann jag en möjlighet att spara tid genom att inte behöva plocka upp mjölkpaket, konserver och havreknäcke i långa rader på ett band – för att sedan bara plocka ned dem i en kasse igen. Allt det slapp jag. Allt jag behövde göra var att klicka på varorna med en liten bärbar maskin, och sedan betala. Ibland krånglade maskinen. Ibland blev det en kontroll: då måste alla varor plockas upp, slås in, och plockas ned igen, allt med hjälp av alltid lika vänlig kassapersonal. Men det inträffade sällan, och den tid jag vann översteg krånglet – som dessutom var trevligt krångel eftersom jag då fick tillfälle att småprata med personalen.
Elefanten i rummet
Den 16 december 2013 inleddes en massaker i Sydsudans huvudstad Juba. Föregående dag hade den formelle andremannen i den politiska hierarkin flytt hals över huvud, anklagad för att ha planerat en palatskupp. Han undkom levande men 27 av hans släktingar mördades. Presidenten var dinka, landets största stam, medan den flyende vicepresidenten var nuer, Sydsudans näst största stam.
Vems man?
Visst händer det att verkligheten överträffar dikten, och det dessutom med råge. De som till äventyrs tvivlar på det föreslås stifta bekantskap med den danske diplomaten Henrik Kauffmann, vilket enklast och bäst görs genom Bo Lidegaards senaste bok, som är en biografi över just denna myt och legend, detta i såväl den danska som den amerikanska utrikesförvaltningen.
Den svåraste
Det dröjde till det sista året i Simone Weils liv innan hon tillät sig att be, kanske av rädsla för att det inte skulle vara äkta. Att hon blev en av 1900-talets viktigaste och mest originella religiösa tänkare ”måste ha kommit som en chock” för de fransmän som betraktade henne som något slags oortodox skribent på vänsterkanten, skriver Leslie Fiedler i förordet till den engelska översättningen av Väntan på Gud.
Vandring ut och in
De folkströmmar som under de senaste 200 åren har flödat från Europa till Nord- och Sydamerika, Nya Zeeland och Australien, har satt sin omisskännliga prägel på såväl utvandrings- som invandringskulturerna.
Nödrimmens historia
Att skriva om nödrimmens historia – vilken makalös idé! De snabbt hopkomna verserna har tröstat sörjande, generat nygifta, smickrat kungar och hyllat jubilarer och nydisputerade sedan lång tid tillbaka.