Nummer
I det här numret
Sommartankar
Innehåll
Tillbaka till framtiden
En graffitivägg i ett industriområde i utkanten av Norberg. Det är allt som finns kvar av Stål 74 – en gång världens modernaste masugn. 1980, sex år efter att den nya masugnen hade invigts, fattade Asealedningen beslut om nedläggning. Kanske var det då sprickorna i fasaden började synas.
Den vanskötta utredningen
Ingen som börjar sätta sig in i detaljerna förblir ointresserad. Litteraturen kring Palmemordet är mycket omfångsrik. Naturligt nog, för mordgåtan innehåller skikt efter skikt.
Olika men ändå parallella
Sven Delblanc och P O Enquist, vad har de gemensamt? Inte mycket kan det i förstone tyckas. Men Lars Lönnroth lyckas i sin intressanta dubbelbiografi lyfta fram ett stort antal paralleller mellan de två författarna, trots deras olikhet beträffande personlighet och temperament.
När Sverige förlorade Finland
För ett antal år sedan kunde en svensk partiledare inte svara på frågan om när Sverige förlorade Finland. Vederbörande var inte ens i närheten utan missade med flera hundra år. I historikern Martin Hårdstedts behändiga bok Finska kriget 1808–1809 finns det självklara svaret: Finland (och Åland) förlorades till ryssarna som en följd av freden i Fredrikshamn 1809.
Tingens egen betydelse
Jag tänker på Göran Palms ofta citerade dikt ”Havet”: ”Jag står framför havet. / Där är det. / Där är havet. / Jag tittar på det. / Havet. Jaha. / Det är som på Louvren.”
Semantikens magi
Tomas Tranströmer skriver: ”Nu smyger solnedgången som en räv över detta land.” Det är omedelbart förståeligt, trots att ”solnedgång” och ”räv” inte tycks ha något gemensamt. Om denna semantikens magi, och den något mindre poetiska mekaniken bakom den, handlar Peter Gärdenfors nya bok.
Bernadotte som Sveriges räddare
Debatten om så kallad kontrafaktisk historieskrivning har under senare årtionden varit intensiv både internationellt och i vårt eget land. Den har varit en angelägenhet för historiker men inte bara för dem.
Det gåtfulla medvetandet
Det verkar som om bokmarknaden ännu inte är mättad när det gäller böcker om medvetandets gåta. Det svåra problemet är gapet mellan den subjektiva känslan av jaget och det som händer på nervsignals- och jonkanalnivå.
Den brutala forntiden
Till att börja med. Detta är ett påkostat praktverk. Det är svårt att föreställa sig den arbets-, analys- och skrivmöda som ligger bakom tegelstenen Sveriges långa historia.
Prousts förlorade värld
”Jag förstår inte att man ska behöva 30 sidor för att tala om att man har svårt att somna”, sade 1913 en fransk förläggare apropå en bok han just hade refuserat. Boken hette Swanns värld och var första delen i vad som skulle bli ett av 1900-talets viktigaste romanprojekt, Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt.
Svensk slavhandel
Uppsalahistorikern Fredrik Thomasson sätter i Svarta S:t Barthélemy förstoringsglaset på en dold värld som en gång tillhörde det svenska riket. Ingen har tidigare skildrat kolonin S:t Barthélemy i Västindien med fokus på de svarta invånarna. Thomasson beskriver en vardag präglad av fattigdom, förnedring, bestraffningar och våld. Det är omskakande, och delvis utmattande, läsning.
Den förhatlige segraren
Många andades ut av lättnad när Emmanuel Macron blev återvald som fransk president. Men många är också de fransmän som verkligen hatar honom. Katarina Barrling synar motsägelsernas man.
Way out west
I Kalifornien är man bra på att få fram finurlig teknologi, rörlig bild och underhållning, men hur är det med konsten? Erbjuder den amerikanska västkusten en intressant konstscen?
Kreativ spekulation
Det är en händelse som ser ut som en tanke att två gruppbiografier om samma fyra brittiska kvinnliga moralfilosofer publiceras inom loppet av sex månader.
Vandring på måfå
Är självmordet en lösning? Vilken sorts förhoppningar har ni på kärleken? Vilket har varit ert livs avgörande möte? Vad gör ni när ni är ensam? Varför skriver ni?
Förtärande självförakt
När romanförfattaren och Nobelpristagaren Saul Bellow (1915– 2005) någon gång på 1990-talet ställde den retoriska frågan ”Vem är zulufolkets Tolstoj? Papuanernas Proust? Jag skulle med glädje läsa dem” blev det uppståndelse. Bellow anklagades för att ha förolämpat zulufolket och papuanerna och för att vara nedlåtande mot andra kulturers storslagna uttryck och kvaliteter
Fransk hybris
Charles de Gaulle (1890–1970) var inte alltid nöjd med sina landsmän. Så här kunde det låta: ”håller inte måttet […] anhängare av minsta möjliga ansträngning […] tänker bara på sin bekvämlighet […] är inte beredda att kämpa för något”. Eller, i samband med motgångar: ”fransmännen vill inte längre vara fransmän […] de vill inte ha mig […] nu avgår jag”.
Fångad av en stormvind
Den anonyma författarinna som alltjämt döljer sig bakom pseudonymen Elena Ferrante skriver följande: ”Allt jag har lärt, har jag lärt genom att läsa och omläsa böcker.” Vad hon då syftar på är det historiska stoffet i Neapelkvartetten, den hyllade romanserie som hon 2011 inledde med Min fantastiska väninna och som under de närmast följande åren fullföljdes med Hennes nya namn, Den som stannar och den som går och Det förlorade barnet.
Natur och kultur
Ien nu avlägsen tid var strukturalismen högsta intellektuella mode i både samhälls- och humanvetenskaper. Tidigare ganska perifera discipliner blev plötsligt centrala – inte minst lingvistik. Psykoanalytikern Jacques Lacan menade – i den mån man nu kan utröna mening i hans brutalt dunkla texter – att vårt freudianska undermedvetna är strukturerat som ett språk.
Kreativ spekulation
Det är en händelse som ser ut som en tanke att två gruppbiografier om samma fyra brittiska kvinnliga moralfilosofer publiceras inom loppet av sex månader. Den ena biografin, av amerikanen Benjamin Lipscombe, är resultatet av ett träget arbete under tolv års tid.
Den gäckande skuggan
Den väldiga biografins titel kunde inte vara mer kongenial med sitt ämne: Speak, Silence.