Nummer
I det här numret
Sverige 2040?
Innehåll
Brödskrivandets betydelse
I den svenska litteraturhistorien finns en del framstående essäister: Frans G. Bengtsson, Klara Johanson, Gunnar Ekelöf, Sven Fagerberg, Harry Järv och Torsten Ekbom är några som förtjänar att nämnas.
Båda språken behövs
Enligt en rapport från Språkrådet ökade andelen utbildningsprogram på svenska universitet och högskolor med engelska som undervisningsspråk från 13 procent 2007 till 28 procent 2020. Av de kurser som hade svenska som undervisningsspråk hade 65 procent åtminstone någon obligatorisk litteratur på engelska. 24 procent av dem saknade däremot helt litteratur på svenska. I samma rapport noteras att 2019 var 93 procent av alla doktorsavhandlingar skrivna på engelska.
Den snabba kunskapen
David Larsson Heidenblads och Johan Östlings bok Kunskapshistoria beskriver ett nytt forskningsfält, som de själva varit huvudaktörer i fråga om att introducera i Sverige.
Från Paris till Venus
Trots att hon hyllades i Paris under det glada 1920-talet och rörde sig i kretsarna kring Picasso och Braque är den franska konstnären Marie Laurencin (1883–1956) lite bortglömd.
1600-talets Sverigebild
För drygt femton år sedan blev litteraturvetaren Ingemar Oscarsson uppmärksammad av en kollega på en tidigare okänd handskrift – en anonym fransmans reseupplevelser i 1660-talets Sverige.
Språkets rytm och rörelse
I år fyller översättaren Anders Bodegård 80 år. Med anledning av detta har det eleganta kvalitetsförlaget Faethon samlat ett antal av hans texter under titeln Kontraband Kontradans.
Väst avgör kriget
Det är en utmaning att skildra något som pågår just nu, där den dagliga rapporteringen gör att vi tappar bort oss i händelserna.
Skickade till döden
Christoph Andersson kräver en ursäkt. Eller snarare kräver han att Sverige ska be om ursäkt för de 307, troligen fler, judiska flyktingar som under andra världskriget utvisades till en säker död.
På kreditfest med Klarna
Det är ett tecken i den postmoderna samtiden att facklitterära författare inte bara måste förhålla sig till ämnet de skriver om utan också till bilden av det.
Tillbaka tillbokstaven A
I Svenska Akademiens stadgars tjugoandra paragraf står att Akademiens ”yppersta och angelägnaste göromål” är ”att arbeta uppå Svenska Språkets renhet, styrka och höghet”.
Krigsbarnens trauma
Barmhärtighet är inte nödvändigtvis barmhärtighet, medkänsla inte nödvändigtvis medkänsla.
Med godmodig distans
Lars Lönnroth är inte bara en framstående litteraturforskare och en internationellt etablerad specialist på fornisländsk sagadiktning; han är också en av sin samtids främsta svenska essäister och har som sådan ett register som spänner över mycket mer än norrön litteratur.
Ordning på torpet
Den brittiske historikern och diplomaten Edward Hallett Carr (1892–1982) skrev en gång följande: ”Allt mänskligt handlande och tänkande måste hitta en balans mellan utopi och verklighet, mellan fri vilja och determinism. Den fullständiga realisten, som villkorslöst accepterar kausaliteten, avhänder sig möjligheten att förändra verkligheten. Den fullständiga utopisten, som avvisar all kausalitet, avhänder sig i sin tur möjligheten att förstå både den verklighet hen vill förändra och de processer med vars hjälp det kan ske. Utopistens synd är naivitet, realistens är sterilitet.”
En förlorad generation
När den svenske kompositören Ludwig Göransson mottog sin Oscar för musiken till filmen Oppenheimer tackade han sina föräldrar för att han som barn fått en gitarr och trummaskin istället för tv-spel.
Underjordisk historia
Arbetsläger är sannolikt en av de värsta platserna att befinna sig på när svältkatastrof råder i en diktatur.
Subjektets återkomst
För närmare 2 500 år sedan gjorde Demokritos följande iakttagelse: ”Sött är enligt konventionen sött, bittert är enligt konventionen bittert, varmt är enligt konventionen varmt, kallt är enligt konventionen kallt och färg är enligt konventionen färg; men i verkligheten finns bara atomer och tomrum.”
Ombytta roller
I augusti förra året berättade en fjortonårig flicka i den amerikanska delstaten Montana för sina kamrater i skolan att hon hade försökt ta sitt liv genom att dricka rengöringsmedel.
Den nödvändige juden
Somliga genier står över genrernas tyranni, vilket inte betyder att alla som trotsar genrernas tyranni är genier. Bruno Schulz (1892–1942) fick två böcker utgivna under sin livstid: Kanelbutikerna (1934) och Sanatoriet Timglaset (1937).
