Nummer
I det här numret
Vår tids stora kulturfråga
Innehåll
Med ena benet i en ny värld?
Ända sedan IT-revolutionens början har det talats om nya regler för en ny ekonomi. Kapitalismen dödförklaras titt som tätt. Men innebär det att vi går mot en ny feodalism?
Det som aldrig sker
För den vars naturvetenskapliga studier stannade vid högstadieklassrummets skenbart ändlösa prövningar, är det kanske inte alldeles lätt att uppfatta själva fysiken som sådan som särskilt intressant och filosofiskt upphetsande.
Ovälkomna kramar
Ett av Björn Afzelius mer minnesvärda stycken är den molltonade visan ”Bläckfisken” från 1974.
Älskade spion
David Cornwell, mer känd under pseudonymen John le Carré (1931–2020), beskrev ofta underrättelsearbetet som urtråkigt. Han hade helt rätt. Det är en mycket vanlig uppfattning att den hemliga informationen alltid är rafflande och avgör kritiska händelseförlopp, och att den ofta har anskaffats under stor dramatik. Varje underrättelseanalytiker av idag kan intyga att så inte är fallet. Arbetet är ofta tålamodskrävande och enformigt i jämförelse med mer stereotypa uppfattningar.
Ej en annan mans träl
Frihet är ett centralt politiskt begrepp. Det återfinns i regeringsformen, som bland annat ska trygga yttrandefriheten, mötesfriheten och religionsfriheten i landet. Frihetsbegreppet används också när vi talar om exempelvis en fri marknad, fri alkoholförsäljning eller fri invandring. Under kalla kriget stod den fria världen mot kommunistiskt förtryck. Frihet är grundläggande för den politiska verkligheten.
Konstant konflikt
Under ett besök i Israel hösten 2019 begav jag mig till en plats nära Gaza. På grund av de återkommande striderna mellan enklavens styrande islamister Hamas och den israeliska försvarsmakten finns det numera ett slags pressläktare där journalister kan stå på den israeliska sidan och med kikare följa det som händer kring gränsen.
Vargdiplomati
Den 1 september 2021 publicerade den kinesiska ambassaden i Stockholm ett uttalande på sin hemsida där de menade att världen skulle vara bättre utan mig och mina kolleger på tankesmedjan Frivärld. ”Utan dessa självupptagna personer snurrar Jorden fortfarande och den snurrar bättre”, ansåg ambassaden.
Dygdiga signaler
Den 25 maj i år mottog jag ett säreget e-brev från min arbetsgivare. Vid det tillfället jobbade jag på ett amerikanskt storsjukhus, där jag ibland tjänstgör under somrarna. Brevet var tänkt att hedra George Floyd på årsdagen av hans död och skickades ut till alla sjukhusets medarbetare. Till mejlet bifogades en utförlig förteckning över alla framsteg som ledningen gjort inom ”mångfald, jämställdhet och inkludering” under det gångna året. Utöver att donera miljontals dollar till diverse organisationer hade sjukhuset bildat ett flertal kommittéer för social rättvisa och kraftigt ökat rekryteringen av så kallade people of color.
Galenskaparna
Av en bok med titeln The Gallery of Miracles and Madness väntar man sig något extra. Charlie English, före detta Guardian-journalist, torde dock inte göra någon besviken.
Vem tänker var?
I Annie Murphy Pauls bok The Extended Mind återges en interaktion mellan Nobelpristagaren i fysik Richard Feynman och historikern Charles Weiner.
Vardagsnära fysik
Vi vet mer än någonsin om universum och dess beståndsdelar. Samtidigt verkar det paradoxalt nog svårare än någonsin att förstå den värld vi lever i.
Dante som realist
Det finns ett litet fåtal litteraturhistoriska verk som inte bara läses av experter och recensenter utan också av den bildningstörstande allmänheten.
Den kluvne sionisten
Biografier skrivs om kungar, drottningar, generaler, statsministrar, företagsledare och filmstjärnor. Numera även om fotbollsspelare och popidoler, mer sällan om rabbiner.
Bejerot var inte ensam
Nils Bejerot är tveklöst en av de mest ihärdiga och framgångsrika opinionsbildarna i Sverige under 1900-talet. Med hjälp av tusentals debattinlägg, tv-framträdanden och möten med beslutsfattare kunde han påverka den svenska narkotikapolitiken under flera decennier.
Torftigt om framtiden
Hur man i det förflutna har sett på framtiden är ett spännande ämne.
Störtfloder av lustfylld lärdom
Att en humanist kan ha något intressant att säga om fiskar och fiske visade Patrik Svensson för ett par år sedan med sin bok Ålevangeliet, som gavs goda recensioner och även blev en försäljningssuccé, till och med internationellt.
En stökig politiker
Gustav Möller är definitivt en av 1900-talets viktigaste svenska politiker.
Den besvärliga konvertiten
"Från ett antingen-eller råkar man in i ett annat. Men kan det inte ges ett både-och?” Orden är författaren och teologen Emilia Fogelklous, och med dem inleder Alva Dahl sin biografi över översättaren och akademiledamoten Gunnel Vallquist.
Rysslands farliga förnekelse
Sommaren 1969 for Lars Erik Blomqvist och jag till Sovjetunionen i bil. Snart satt vi där i intelligentians kök i framförallt Moskva och Leningrad och ältade läget. Överallt mötte vi reflekterande människor som var lamslagna. I samma stund som stridsvagnarna invaderade Prag hade hoppet om en mänsklig socialism upplösts i intet.
Erotiska äventyr på Parkvägen
I fokus för Jesper Högströms bok om Tora Dahl, Jag vill skriva sant, står en villa på Parkvägen 10, Lidingö. Denna villas betydelse för den moderna svenska litteratur som började växa fram på 1930-talet, med arbetarförfattare och primitivister, kan inte överskattas.
Fyra vågor av judisk invandring
Carl Henrik Carlsson inleder sin bok Judarnas historia i Sverige med sex definitioner av ”jude”.
En osystematisk berättarglädje
Lena Kåreland är professor emerita i litteraturvetenskap och en produktiv författare av böcker och artiklar ämnade för den belästa breda allmänheten. I Franska flanörer. Författarnas Paris från Balzac till Modiano försöker hon fånga den franska huvudstadens miljöer och atmosfär genom nio författarskap.
Regissören är ändå viktigast
Sedan 1910-talet har relationen mellan manusförfattare och regissör debatterats, och i allmänhet är det regissörerna som får mest uppmärksamhet.
Den farliga glömskan
I det sammelsurium som utgör den samtida debatten är det svårt att urskilja de långa linjerna. Men liksom alla generationer känner vi oss som del av en brytningstid, till och med en särskilt viktig sådan.
Vanligt folk på Karl XII:s tid
Journalisten och författaren Magnus Västerbro blev känd 2016 för en bredare allmänhet genom sin bok om pesten i Stockholm 1710; efter det skrev han en uppmärksammad berättelse om de sista svältåren i Sverige 1867–69 som även belönades med Augustpriset. Nu är han tillbaka med ytterligare en bok om det tidiga 1700-talet, den här gången i form av en bred skildring av Sverige under Karl XII:s regering, Tyrannens tid.
Kennedy utan piedestal
I sin senaste tegelsten, John F Kennedy, tar lundaläraren och historikern Bengt Liljegren sig an ett mäktigt och krävande ämne, nämligen att teckna den tidigare amerikanske presidentens liv och gärning.
Glappet mellan ord och verklighet
Spörsmålet om förhållandet mellan text och verklighet har sysselsatt diktare, läsare, filosofer och kognitionsforskare sedan urminnes tider.
Ett sobert kostymdrama
Det är, som bekant, lätt att vara efterklok. Men i sin bok "Andens olympiska spel" anstränger sig idéhistorikern Gustav Källstrand att föra läsaren tillbaka till den punkt där Alfred Nobels efterlevande befann sig när de tog del av hans testamente i december 1896; överraskade och osäkra inför fyra handskrivna sidor som talade om ett framtida pris till personer som ”hafva gjort menskligheten den största nytta”.
Spretiga minnen
Radioprofilen Gunnar Bolin gav för några år sedan ut boken "Hovjuvelerarens barn", där han berättade den spännande historien om sin släkt och dess äventyr i Ryssland, Österrike och Sverige. Nu har han kommit med en ny bok, "Bibliotekarien i Magdeburg" och andra berättelser ur ett radioliv.
Skrattet fastnar i halsen
Är ekonomin skral inför julshoppingen? Har du funderat på att skaffa dig flera identiteter för att kunna få ut dubbla underhållsbidrag? Vad lönar sig bäst, att leva tillsammans med sin äkta hälft eller att skenseparera? Är CSN-lån ett bra sätt att finansiera terrorresor?
Från bygderomantik till globalisering
Svårigheten med att skriva Sveriges moderna idéhistoria är inte att idéer saknats i vårt land utan att de varit alltför många, de flesta kortlivade och bortglömda lika snabbt som gårdagens modefluga.