Nummer
I det här numret
Vart tog människorna vägen?
Innehåll
Det heliga Ryssland
Rubriken är det sämsta med Per-Arne Bodins senaste bok. Från Bysans till Putin. Historier om Ryssland leder tankarna till en anekdotsamling, vilket förstås inte är fallet. Dessutom har Vladimir Putin inte mycket med handlingen att göra, åtminstone inte direkt.
Äger vi rätten till vår död?
Döden och mänskligt förfall är frågor som inte alltid tillhör samhällsdebattens mest lättsålda. Det ligger antagligen i sakens natur: De allra flesta av oss vill inte i onödan påminnas om livets skörhet.
Från bildning till kontrollkultur
Förstår allmänhet och politiker vad som har hänt på universiteten?
Hillary Clintons väg till makten
Fråga en amerikan om Hillary Clinton och det är som att trycka på en knapp. Ut strömmar utan undantag en lång harang av åsikter. Allt från "Hon hör hemma i fängelse" till "Hillary är oerhört kompetent" eller "Hon försöker att vara äkta så hårt att det framstår som falskt".
Drottningen som formade arvkungadömet Sverige
I år är det 500 år sedan Margareta Leijonhufvud föddes - en drottning som varit ganska anonym i historieskrivningen, oftast bara en fotnot till sin man, kung Gustav Vasa.
Något har gått förlorat i kampen mot mörkret
"Dagen är bara halva dygnet, den andra halvan tillhör natten" inleder Gunnar Broberg sin bok om (den svenska) nattens historia.
Strövtåg i kokotternas Paris
Sex säljer. På många sätt är ämnet tabubelagt, men ändå är bordeller och prostitution välrepresenterade inom 1800-talets konst och litteratur.
Sverige – inte fullt så rasistiskt
I filmen Djävulen bär Prada finns en scen där Meryl Streeps rollfigur, den diaboliska chefredaktören för en modetidning, tillintetgör sin nya assistent, spelad av Anne Hathaway, genom en utläggning om Hathaways tröja.
Inte ensam hjälte
Författaren och Nobels fredspristagare Elie Wiesel skriver i första delen av sin trilogi om Förintelsen, Natten, om hur de ungerska judarna i slutet av kriget deporteras till Auschwitz för att utrotas.
Hundra år av östliga olyckor
Sedan länge är vi vana vid en värld där Japan, Sydkorea och Kina är ekonomiska kraftfält. Vi är också vana vid att förhållandet mellan Japan och grannarna gnisslar.
Vasatidens gudfader i nytt ljus
Den nordiska senmedeltiden var ingen enkel tid att leva i, särskilt inte för den som hade ambitioner. Historikern David Lindéns debut, Hemming Gadh. Vasatidens gudfader, är en biografi över en av de ledande gestalterna i den maktkamp som eskalerade under Kalmarunionens slutskede.
Den samvetslösa staten
"Om jag, vilket torde vara högst osannolikt, måste utbringa en skål för religionen, så skulle jag dricka den för påven. Men först för samvetet. Först därefter för påven."
Befriande granskning av nordisk populism
Går det att närma sig partier likt en 1800-talsnaturalist på jakt efter ännu oupptäckta skalbaggar? Det blir svårt, skulle journalisten och Nordenkännaren Bengt Lindroth säga.
Med döden som arbete
De var inte många - kanske bara en per län - och deras huvudsakliga arbetsuppgifter var påfallande få, men likväl kom de att sätta en skräckinjagande prägel på det samhälle inom vilket de verkade: bödlarna.
Med Virginia Woolf som brygga mellan naturen och kulturen
För närmare 60 år sedan beklagade sig fysikern och författaren C P Snow över den ökande klyftan mellan de två kulturerna, den humanistiska och den naturvetenskapliga.
En öppen affär
Frankrike har numera svårt att fylla ut sin egen gamla kostym. Ekonomin är svag, splittring råder inom både höger och vänster, missnöjet med det mesta är kraftfullt. Mats Fält utvärderar läget och skärskådar några av centralgestalterna inför nästa franska presidentval.
Slutspelet nalkas
Det finns sju dödssynder i Rysslandsanalysen, skriver Michael Kofman, fellow vid tankesmedjan Wilson Center i Washington, i en essä i nätmagasinet War on the Rocks (23/12 -15).
Risken med riskhantering
Chris Cornell, mångårig sångare i Soundgarden och artisten bakom ledmotivet till Bondfilmen Casino Royale ("You Know My Name"), står på scenen i Stockholms konserthus och slungar ur sig en anklagelse med all den kraft hans mäktiga stämma förmår uppbringa: "I find you guilty of a crime / of sleeping at a time / when you should have been wide awake."
Räddaren i nöden
Kritiken av de sköna konsterna, "den tionde musan" i högtidliga sammanhang, är återigen på den svenska tapeten. Det var bättre förr, menar akademiledamoten och litteraturprofessorn Anders Olsson i Dagens Nyheter (26/4), sedan 1980-talet har det gått raskt utför och nu är det alldeles för många som har möjlighet att uttrycka sina åsikter, vilket innebär att "offentligheten urholkats av ett oöverskådligt meningsflöde".
När massorna tog makten
Fråga dig själv vad du egentligen vet om kulturrevolutionen. Svaret blir oftast: inte särskilt mycket, trots att kampanjen är en av de mest våldsamma i Kinas historia.
Hög standard
Ekonomerna är vår tids spåmän, astrologer och shamaner. De vill få oss att tro att de är förtrogna med sanningar som är fördolda för andra och att de besitter förmågan att blicka in framtiden.
Skogstokigt
En bok om trädens "hemliga liv" toppar månad efter månad bästsäljarlistan i Tyskland. Har sedan den kom ut förra året sålt i 400 000 tyskspråkiga exemplar - de schweiziska och österrikiska marknaderna inräknade. Hur kommer det sig?
Europas vånda och kriser
Det är sällsynt att professionella akademiker når ut till en större publik, blir lästa av en bredare allmänhet och ännu mer sällsynt att de lyckas utöva inflytande över sin samtids politiska och intellektuella diskussion. När jag tänker på svenska förhållanden kan jag i modern tid spontant bara komma på två personer, som uppnått en sådan ställning, nämligen Herbert Tingsten och Ingmar Hedenius.
Vi tror att vi vet
Att Newton fick inspirationen till sin tyngdkraftsteori från ett fallande äpple vet ju alla; jag minns själv från ett av min ungdoms tärningsspel den käcka strofen "Newton såg ett äpple falla, det kan man väl fallfrukt kalla".
Tiden rinner iväg
Det må låta mossigt i mobil-, viral-, app- och streamingtillvaron, men nättidningen Slate var en gång ett fantasieggande experiment.
Frihet i praktiken
Vad betyder "frihet"? Finns det en absolut frihet, en universell, enhetlig, allmänmänsklig, eller är friheten alltid något partikulärt? En viss frihet för vissa personer i ett visst sammanhang?