Del 10 av 10. Johanna Aminoff-Winberg är historiker och författare. Sedan 20 år är hon riddarhusgenealog vid Finlands riddarhus, där stora delar av De Svenska Historiedagarna 2019 äger rum. Här berättar hon om den mäktiga byggnadens arkitektur och betydelsefulla historia.

Del 9 av 10. Den svenska provinsen Ingermanland var under slutet av 1600-talet ett "vilda östern" för stormaktsväldet. På 1680-talet förändrades politiken då den svenska centralmakten försökte öka kontrollen i Ingermanland, förbättra dess ekonomi och militära beredskap. Men både bönderna och adeln protesterade och perioden blev mycket orolig.

Del 7 av 10. När Gustav Adolf besteg tronen som tonåring 1611 var Sverige ett splittrat, fattigt land som hotades av många fiender. När kungen stupade i Lützen 1632 lämnade han efter sig en stormakt med en effektiv förvaltning, ett omorganiserat rättssystem, en skrämmande armé och en växande ekonomi, med gruvor, bruk och nya städer.

Del 6 av 10. Stockholms blodbad, drottning Kristinas abdikation och förlusten av Finland. Berömda händelser i svensk historia fortsätter att intressera och fascinera. Men tar vi till oss ny forskning eller sprider vi bara de traditionella berättelserna?

Del 5 av 10. Från historieundervisningen har de flesta fått med sig en bild av erövringen av Amerika som är helt igenom negativ. Det här föredraget frågar vad som egentligen hände och hur det var möjligt att en handfull spanjorer kunde erövra ett så enormt landområde.

Del 4 av 10. Huruvida de de svenska korstågen till Finland var verkliga eller ej och hur idén om dem påverkat nationella strömningar är värd att begrunda, men intressant är också frågan om vilka de svenska kolonisterna var och varifrån de utvandrade, liksom på vems initiativ.

Del 3 av 10. Under andra världskriget sändes cirka 70 000 finska barn till Sverige. Syftet var att, om än under en kortare tid, skydda barnen mot krigshändelserna och göra det möjligt för dem att återhämta sig fysiskt. Skälen till att flytta barnen var dock inte enbart humanitära, det var också ett sätt att kompensera för uteblivet svenskt militärt stöd och motverka den bitterhet mot Sverige som växte fram i Finland under krigsåren på grund av detta.

Del 2 av 10. Frågan om när och hur det område som vi idag kallar Finland blev en del av det svenska riket väcker fortfarande intresse och diskussion. Erövrades och kristnades Österlandets befolkning med svärdet? Eller handlade det om en mer fredlig process av integration? Diskussionen har många gånger påverkats av nationella idéer eller språkliga preferenser. Föreläsare är professor Martin Hårdstedt, Umeå universitet.

Del 1 av 10. Henrik Meinander är professor i historia vid Helsingfors universitet och ordförande i Svenska litteratursällskapet i Finland. Han tilldelades Stora Fackbokspriset 2017. I sitt inledningsanförande med rubriken ”Finland – en nation växer fram” beskriver han hur Finlands situation och identitet förändrats genom århundradena: från att ha varit den östra halvan av konungariket Sverige över att fungera som storfurstendöme inom det ryska tsarriket till att bli en självständig nation.