Om vi vill studera vad moral är, hur den fungerar, vad den kan vara och vad den borde vara, har vi nytta av att studera dess ursprung. Vi kan se den som en funktion av utvecklingen av våra anpassningsbara naturer. Detta menar Hanno Sauer, författare och lektor i filosofi vid Utrecht University. I denna intervju går han igenom teorin om moral som en evolutionär företeelse.

Varje samhälle har i någon mån en gemensam världsbild. Vad håller samman ett sekulariserat samhälle? Hur balanserar vi behovet av gemensamma värderingar utan att kompromissa med tankefrihet? Sten Widmalm, professor vid Uppsala universitet, djupdyker i vad som händer med det sociala kontraktet som inte grundar sig på religion.

Ligger det något i Mandevilles citat att privata laster är offentliga vinster? Kommer, som Kant trodde, ett bra politiskt system att fungera för en nation av djävlar, förutsatt att djävlarna förstår sina egna intressen? Ritchie Robertson går igenom upplysningens idéer om dygder och laster.

Finns det gemensamma nämnare i den indiska och västerländska moralen, och går de indiska dygderna överhuvudtaget att jämföra med de västerländska? Jessica Frazier som arbetar på Oxford Centre for Hindu Studies berättar om Sydasiens mångfacetterade idéer om gott och ont.

Att misslyckas med att erkänna och förvalta Guds eviga närvaro, är en nyckel i Augustinus förståelse av varför människor begår onda handlingar. Mateusz Stróżyński berättar om den kristna syndens ursprung och Augustinus syn på arvssynden, som grundar sig i svaghet och ignorans.

Det grekiska ordet för dygd, översätts egentligen bättre till ”excellens”. Vad säger det om hur antikens filosofer tänkte om dygdiga handlingar och människor? Och varför talades det mer om dygder än om synder under antiken?