Engelsbergssamtalen
Ukraina – mellan öst och väst
Konflikten i Ukraina handlar om maktpolitiska ambitioner i Kreml. Men den handlar också om ukrainska åsiktsskillnader: Hör landet framför allt ihop med Europa i väster eller med Ryssland och Moskva? Frågan har kommit att ställas på sin spets, men den är allt annat än ny. Programledaren PJ Anders Linder diskuteras med historieprofessorn Kristian Gerner och journalisten Richard Swartz.
Producerat av Svenska Filmbolaget 2014
Möten med tre centraleuropeiska författare
En utrikeskorrespondent i det Öst- och Centraleuropa som uppstod efter andra världskriget och gick under 1989 kunde i sin jakt på information och perspektiv finna anledning att träffa författare och intellektuella. Ur de officiella kommunikéerna gick det ibland att läsa ut något intressant, men de var avsedda att fungera som kuliss.
24 okt, 2019
Fem svenska moderniseringsprojekt
Hur formades det moderna Sverige? Vilka förutsättningar har gällt under tillblivelsen? I vilken utsträckning är resultatet beroende av politiska och andra intentioner? Med utgångspunkt i Sveriges belägenhet år 1809 diskuteras fem faser i det moderna Sveriges utveckling, identifieras fem tidpunkter när föreställningar förändras och kursen läggs om.
28 maj, 2019
Den kinesiska nationalbaletten
Västerländsk balettkonst kom på allvar till Kina först efter andra världskriget men fick snart en viktig roll, konstnärligt men också politiskt. Inspiration till att bygga upp balettverksamhet kom från Sovjetunionen, och mönster för hur det skulle gå till hämtades från dåvarande Kirovbaletten i Leningrad.
20 maj, 2019
Fred som orsak till nya konflikter
Första världskriget resulterade i flera freder. Därvid upplöstes det kejserliga ryska imperiet, det kejserliga tyska, det habsburgska och det osmanska. En lång rad mindre nationalstater uppstod och med de nya gränsdragningarna ett stort antal tvisteämnen. Etthundra år senare är tvisteämnena ännu virulenta. Kristian Gerner, professor i historia, och Richard Swartz, kolumnist i Dagens Nyheter och tidigare östeuropakorrespondent i Svenska Dagbladet, samtalar med Peter Luthersson.
13 nov, 2018
Tankar apropå riksdagsvalet 2018
Finns det slutsatser att dra av valresultatet 2018 som inte omedelbart har att göra med svårigheten att bilda regering? Rörelser i valmanskåren sedda i ett längre perspektiv? Eller i segment av valmanskåren? Bland LO-anslutna? Bland unga? Går det att göra iakttagelser om kommunal- och landstingsval som kan tänkas vara av relevans för rikspolitiken nästa gång det blir riksdagsval? PJ Anders Linder, chefredaktör för Axess magasin, samtalar med Peter Luthersson.
23 okt, 2018
De baltiska staterna 100 år
År 2018 firar Estland, Lettland och Litauen att det är 100 år sedan de blev självständiga stater. Under många år visade sig självständigheten vara en självständighet med förhinder. Det nazistiska Tyskland och den kommunistiska Sovjetunionen ockuperade i omgångar. En ny frigörelseprocess vidtog för tre decennier sedan. Ambassadör Lars Fredén, som på plats bevittnade den senare frigörelseprocessen, samtalar med Peter Luthersson.
03 jul, 2018
Den valrörelse nu kommer
Allting tyder på att det kommer att bli besvärligt att bilda regering i Sverige efter höstens riksdagsval. Hur ser de tänkbara regeringsalternativen ut till skillnad från de i skilda politiska läger åstundade otänkbara? Vilket är det sannolika utfallet? PJ Anders Linder, chefredaktör för Axess magasin, samtalar med Peter Luthersson.
03 jul, 2018
Matkultur
Hur skiljer sig cuisine från det som rätt och slätt är god mat? Vad säger restaurang-, kafé- och matvanor om skilda samhällen och kulturer? Richard Swartz, krönikör i Dagens Nyheter och tidigare Östeuropakorrespondent i Svenska Dagbladet, och Lars Fredén, Sveriges tidigare ambassadör i Peking, samtalar med Peter Luthersson.
04 jun, 2018
Massornas revolt och elitens
Uttrycken ”massornas revolt” respektive ”elitens revolt” är myntade av den spanske filosofen José Ortega y Gasset på 1920-talet respektive den amerikanske historikern Christopher Lasch på 1990-talet. Medan massornas revolt svarade mot en misstro mot gamla samhällseliter och ett krav på demokratisering i efterdyningarna av första världskriget, svarar elitens revolt mot attityden hos en internationell klass bunden till rörliga idéer och rörligt kapital snarare än till en plats eller en nation att ta ansvar för.
26 mar, 2018
Dagstidningsjournalistikens genrer
Ledare, nyhetsartiklar, reportage, krönikor, recensioner – den klassiska morgontidningen har rymt åtskilliga genrer. Vad har präglat den ena eller den andra? Hur har företrädare för olika genrer sett på varandra? Under vilka respektive villkor har de verkat? Hur har genrerna och balansen mellan dem förändrats över tid? Vad har digitaliseringen inneburit för sätten att skriva?
04 sep, 2017
Universitetens belägenhet
Universiteten har under lång tid låtit den humanistiska och den teknologiska kulturen komplettera och balansera varandra. Men håller jämvikten mellan de två kulturerna nu på att rubbas? Är ett politiskt initierat likriktningstryck i färd med att göra den ena kulturen, den teknologiska, till norm för den andra? Och förlorar den humanistiska kulturen därmed åtskilligt av sitt raison d’être? Lundaprofessorerna Kristian Gerner och Svante Nordin samtalar med Peter Luthersson.
26 jun, 2017
Sovjetunionens propagandabilder
Sovjetunionens tillblivelse beledsagades av propagandabilder av hur livet skulle bli när alla planer hade förverkligats. Här gjorde var och en sin plikt och njöt frukterna av de gemensamma ansträngningarna. Det var som om förverkligandet av dylika bilder var viktigare än förverkligandet av det samhälle som bilderna visade. Drömfabriken framstår i ett efterhandsperspektiv som en mardrömskuvös. Rysslandskännaren, professor Kristian Gerner och den mångårige Östeuropakorrespondenten Richard Swartz samtalar med Peter Luthersson.
02 maj, 2017
Arvet efter 1968, samtal 2
Peter Luthersson samtalar med David Andersson, journalist och författare, som har skrivit om hur tyngdpunkten efter 1968 förskjuts mellan två världsbilder eller tolkningstraditioner, där den ena tar fasta på demokrati visavi diktatur och den andra på Väst visavi Tredje världen, och Ingrid Wållgren, doktorand i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, som har skrivit om de svenska maoisterna och deras idétransformationer.
Intervju
03 nov, 2016
Kinas väg
Hur ska man förstå skedena och transformationerna i Kinas efterkrigshistoria, färden från kulturrevolution över modernisering och större öppenhet till ressentimentnationalism? Och hur överensstämmer och kontrasterar dessa skeden och transformationer med och mot dem som präglar Sovjetunionen och Ryssland?
24 okt, 2016
Rudolf Kjellén och geopolitiken
Geopolitik har åter blivit ett hett ämne. Så brukar det bli när historien omilt gör sig påtaglig, som när Rysslands annekterar Krim eller som när Kina aggressivt söker utvidga sitt territorium i Sydkinesiska sjön. Själva ordet och begreppet geopolitik är ett svenskt påfund, skapat av statsvetaren Rudolf Kjellén.
06 sep, 2016
Vad händer egentligen i Turkiet?
Vad vet vi om sommarens kuppmakare i Turkiet? Hur ska man tolka de stora utrensningar som blev president Erdogans svar? Och vilka blir konsekvenserna för den turkiska utrikespolitiken? Programledaren PJ Anders Linder samtalar med Turkietexperten Thomas Gür och Nathan Shachar, som skriver om Mellanöstern och Turkiet för Dagens Nyheter.
09 aug, 2016
Om triggervarningar
Universiteten har, åtminstone sedan början av 1800-talet, ofta varit och gärna sett sig som tankens fristater. Håller detta på att förändras? Engelska ord och uttryck signalerar både i de anglosaxiska länderna och annorstädes en vilja att begränsa friheten att tänka och uttrycka sig: trigger warnings, safe spaces, no platform. Vad betecknar dessa uttryck mer exakt? Varför har de kommit på modet?
29 mar, 2016
Om tryckfrihet
År 1766 fick Sverige en tryckfrihetsförordning, som första nation i världen. Traditionen är inte obruten och inte utan undantag. Gustaf III avskaffade tryckfriheten, och framför allt under andra världskriget gjordes indragningar av skrifter och utfärdades transportförbud. På vilken ideologisk grund vilar svensk tryckfrihet? Hur fast är den i dag?
29 mar, 2016
Det judiska i Europa
Judarna har i Europa lämnat stora bidrag till vetenskap, konstarter och byggnation. Hur kommer det sig att en så liten och delvis marginaliserad och förföljd skara har kunnat åstadkomma så mycket av betydande värde? Och hur kom judarna att se på sin situation och välja attityd? Skulle de satsa på assimilation, judisk nationalism eller kosmopolitisk socialism? Kristian Gerner, professor i historia vid Lunds universitet, och Nathan Shachar, författare och Dagens Nyheters korrespondent i Mellanöstern, samtalar med Peter Luthersson.
12 okt, 2015
Hur står det till med dagspressen?
Finns det något politiken kan och bör göra åt hälsoläget i dagspressen? Professor Hans-Gunnar Axberger, tidigare såväl press- som justitieombudsman, ledde häromåret en parlamentarisk utredning om mediepolitik, en utredning mot vars slutsatser han själv kom att reservera sig. Här berättar han om sin erfarenhet och resonerar om mediesituationen med journalisten och författaren Richard Swartz och Peter Luthersson.
29 maj, 2015
Sven Stolpe och utanförskapet
Sven Stolpe framträdde på 1920-talet som en glänsande stjärna i det svenska kulturlivet. Överallt var han närvarande som förespråkare för en ny generation. Bonniers startade rentav en tidskrift bara för att ge honom en plattform. Men Sven Stolpes fortsatta bana blev en av fortskridande marginalisering. Hur kom det sig? Hur gick bortdrivningen till? Vilka var dess anhalter?
Svante Nordin, professor i idé- och lärdomshistoria, och P J Anders Linder, chefredaktör för Axess magasin, samtalar med Peter Luthersson.
13 okt, 2014
Första världskriget
Frågan om skuld och ansvar för första världskriget diskuteras allt mer. Flera historiker, både engelska och tyska, menar att ansvarsbördan inte bara skall bäras av Tyskland. Professor Svante Nordin, författaren Richard Swartz och docenten Peter Luthersson samtalar om den nya forskningen.
27 aug, 2014
Heidenstam och orienten
Verner von Heidenstam, diktare och nobelpristagare med anspråk på att vara nationalskald, gjorde i unga år resor i Orienten. Vad upplevde han? Vilka intryck tog han? Vilken inställning fick han till de folk och kulturer som han mötte? Hur påverkade resorna hans intellektuella och konstnärliga utveckling? Hans inställning till Västerlandet och Sverige? Peter Luthersson samtalar med journalisterna och författarna Nathan Shachar som i år är Övralidspristagare till minne av Heidenstam och Richard Swartz.
06 aug, 2014
Rättsväsendet efter Quick
Kan man dra några principiella slutsatser av fallet Thomas Quick, seriemördaren som inte var någon seriemördare? Säger det något om rättsväsendets funktionalitet eller eventuella dysfunktionalitet? Om mediemekanismer? Hur kunde det gå som det gick i den ena rättegången efter den andra? Vem bär ansvar? Och har åtgärder företagits för att hindra att problemen återuppträder?
14 maj, 2014