Global Axess 2019: Historia och nutid
Del 9 av 13: Arvet efter Adam Smith
Del 9 av 13. Adam Smith är en av nationalekonomins portalfigurer och det går inte att underskatta hans betydelse för vår förståelse av den moderna ekonomin. Jesse Norman, författare och ledamot av det brittiska underhuset samtalar med Mattias Hessérus om idéarvet efter Smith och hur hans tankar bör förstås av vår samtid.
Intervjuerna spelades in på Engelsbergs bruk i juni 2019.
Del 13 av 13: Kan den amerikanska världsordningen räddas?
Del 13 av 13. Kori Schake är vice ordförande för tankesmedjan International Instiute for Strategic Studies och arbetade tidigare för president George W. Bush. I samtal med Iain Martin argumenterar Schake för att USA, även om det just nu ser mörkt ut, är det land som har bäst förutsättningar att försvara den liberaldemokratiska världsordningen från Kinas och Rysslands maktanspråk.
04 nov, 2019
Del 12 av 13: Mot en ny världsordning?
Del 12 av 13. John Bew är professor i historia och internationell politik vid Kings College i London. Han forskar kring idén om en fungerande världsordning och dess idéhistoriska rötter. Ända sedan det sena 1800-talet har världens ledare funderat över hur stormakternas intressen kan balanseras för att skapa global stabilitet.
22 okt, 2019
Del 11 av 13: Hur Kinas mörka förflutna formar dess framtid
Del 11 av 13. Forna tiders oförrätter är centrala i den moderna kinesiska historieskrivningen, menar Rana Mitter i samtal med Thomas Gür. Genom att ständigt återkomma till britternas övergrepp under opiumkrigen och japanernas illdåd under andra världskriget försöker Kommunistpartiet rättfärdiga det egna landets aggressiva utrikespolitik. Denna insikt blir allt viktigare att förstå i takt med att Kinas globala inflytande växer.
22 okt, 2019
Del 10 av 13: Älskade, hatade kapitalism
Del 10 av 13. I slutet av 1980-talet verkade det som om den liberala marknadsdemokratin en gång för alla skulle utkonkurrera alla andra samhällssystem. Efter finanskrisen 2008 måste kapitalismen återigen försvara sig från såväl höger- som vänsterkritik, förklarar historikern Niall Ferguson.
07 okt, 2019
Del 8 av 13: Rysk desinformation då och nu
Spioner, valmanipulering, cyberspionage, desinformation… Det är några av grundstenarna i den ryska regimens verktygslåda i kampen mot Väst. Calder Walton från Harvard Kennedy School menar att metoderna må ha ändrats över tid men att Ryssland bedrivit den här typen av verksamhet sedan urminnes tider.
23 sep, 2019
Del 7 av 13: Historiens återkomst i Ryssland
Tre frågor har återkommit i den ryska historieskrivningen: Vilka är vi? Vad borde göras? Vem är skyldig? Gudrun Persson, forskningsledare vid FOI, samtalar med Niklas Ekdahl om hur de tre frågorna har fått olika svar genom historien – och vilka konsekvenser det har fått för det ryska samhället och omvärlden.
16 sep, 2019
Del 6 av 13: Det moderna Frankrike och dess hemsökta förflutna
Lord Peter Ricketts, krishanterare, före detta diplomat och Storbritanniens ambassadör till Frankrike 2012-2016, menar att tre ”spöken” kommit att forma det moderna Frankrike: 1940, 1962 och 1968. I samtal med Fraser Nelson förklarar han hur dessa tre årtal kan hjälpa oss att förstå det franska etablissemangets inställning till USA och Nato, Brexit och De gula västarna.
10 sep, 2019
Del 5 av 13: Tyskland – den motvilliga stormakten
När Tyskland återförenades 1990 fanns det farhågor om att landet än en gång skulle bli för mäktigt med risk för nya storkonflikter på kontinenten. Så blev det, som tur är, inte. Fraser Nelson samtalar med Josef Joffe, chefredaktör för Die Zeit, som menar att det historiska arvet hindrar Tyskland från att axla ansvaret som de facto stormakt.
02 sep, 2019
Del 4 av 13: Kriget i Jemen
Kriget i Jemen har skördat tiotusentals människoliv, tvingat miljoner människor att leva i svält och involverar regionala och globala stormakter. Trots det är kriget relativt underbevakat i Väst. Elisabeth Kendall, forskardocent i arabiska och islamiska studier vid Oxfords universitet och expert på radikala islamistiska rörelser, samtalar med Thomas Gür om varför Jemen spelar roll, vad konflikten grundar sig i och möjliga vägar framåt.
27 aug, 2019
Del 3 av 13: I en tid av monster
Del 3 av 13. Irakkrigets arkitekter såg framför sig att Saddam Husseins diktatur skulle ersättas av en blomstrande demokrati, vilken på sikt skulle stabilisera hela Mellanöstern och stärka bandet till regionens enda demokrati, Israel. 15 år senare plågas Mellanöstern av sekterism och inbördeskrig, maktbalansen har förskjutits till Irans fördel och Ryssland stärkt sitt inflytande på bekostnad av USA. Hur blev det så här och hur ser framtiden ut för regionen?
20 aug, 2019
Del 2 av 13: Trump, Xi och Thukydides
Del 2 av 13. Med utgångpunkt i idén om Thukydidesfällan, som beskriver farorna förknippade med mötet mellan en aspirerande och en dominerande stormakt, samtalar historikern Graham Allison med Thomas Gür om risken för en militär konfrontation mellan Kina och USA.
19 aug, 2019
Del 1 av 13: Individens roll i historien
Del 1 av 13. De flesta bedömare trodde 1940 att Storbritanniens bästa chans var en villkorad fred med Hitlertyskland. Sedan kom Churchill. 1958 uppfattas Frankrike som ostyrbart, på väg mot antingen kaos eller en militärkupp. Sedan kom Charles De Gaulle. Få, om någon, trodde att ett nära samarbete mellan Frankrike och Tyskland skulle uppstår ur ruinerna i andra världskrigets Europa. Sedan kom Jean Monnet, en av arkitekterna bakom kol- och stålunionen.
12 aug, 2019